Tjeders whisky

Bara whisky

En galet ung Bunna, blindprovad

En blindprovad whisky. Detaljer om whiskyn efter mina blinda och oredigerade noter.

Doft: oj! First-fill bourbon barrels och orökigt destillat. Vilken doftbomb! Sockerkaka, päronjuicekoncentrat, syrligt pärongodis. Rabarber/kiwi/citron eller en kombo av dem alla. Äppelmos. Färsk vaniljstång. Detta ligger på typ 55%, tror jag. Mycket ren, mycket njutbar doft. Påminner en hel del om Loch Lomond single grain (som är gjord på 100% malt men i kolonnpannor, hade kallats single malt om den hade producerats utanför Skottland), men den ligger på 40 eller 46, minns inte nu i rappet. Även Glen Grant kan dofta såhär i unga år. Helt amazing doft.

Föga anade jag att det var detta i glaset…

Smak: vanilj, förstås; kandisocker. Med tid i gommen päron, ett stänk citron, svagt av ängsblommor. Smör. Vaniljsocker. Otroligt söt, som synes, och även om det inte är superkomplext är detta så inihelvete gott. Enormt välgjord, ren, rak, snygg whisky. Klart över 50%.

Eftersmak: mycket svagare vanilj; lite gräs; svag, svag kolasås. Den dör fort, vilket torde antyda ungdom. Denna whiskys svagaste sida, men jävlar vad resten imponerade!

Med vatten: mer av allt, och mer rumsvarmt smör. Otroligt ”clean”. Ramlar inte sönder för fem öre med vatten. Smaken är mindre söt nu, har mer av torrt gräs, en nästan bitande syra (citron, lime) och känns faktiskt mer alkoholstark än tidigare. Eftersmaken har fått en viss spritighet, torkad mynta, enormt syrlighet. Gott, men träffade jag fel med vattenmängden kanske? Rejäl skvätt till: den håller. En bomb av ljus färsk frukt, med päron fortsatt i förarsätet ihop med röda äpplen och någon melon (jag måste lära mig skilja på meloner bättre!), smöriga toner – nästan härsket smör, på ett bra sätt – och med en del harsyra. Smaken är verkligen bättre med än mer vatten, har nu fått vaniljkräm och lite smutsig kolasås. Eftersmaken är fortsatt svagast, men har nu en kraftig spearmint.

Sammanfattning: detta är, tror jag, en ung – tio år eller yngre – fatstark single malt, lagrad på first-fill bourbon barrels eller kanske kanske amerikansk nyek, men det är ovanligt i Skottland och jag tror vi är i Skottland. Glen Grant lirar som sagt i den här skolan. Låt oss säga NAS eller typ 8 YO, 55–60%. Jag gillar detta massor, i all dess härliga enkelhet. 86 poäng.

Facit: detta var en oberoende buteljering av 6 YO Bunnahabhain på 54,5%, lagd på fat 2008 (fatnummer 602) och buteljerad 2014. Det är som du redan sett från fotot från Duncan Taylor i deras serie Dimensions. Exakta detaljer i whiskybase, här.

Kommentar och reflektion: jag brukar hitta metalliska toner i Bunna – så icke här, alls. Fatet gav 336 flaskor från ett enda fat: det är 235,2 liter, vilket säger mig att fatet var en hogshead. Det är helt galet att en hogshead kan ge sådana här dofter och smaker efter bara sex år. Denna flaska finns att få tag på för €67, via länk i whiskybase. Det är ett sinnessjukt högt pris om man betänker åldern och bomsäkert dyrare än den var när den släpptes, men fan om jag inte tycker att detta är €67 gott, faktiskt.

*

Tack till Roy Å som hade denna i sin blindkalender 2015.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén