Tjeders whisky

Bara whisky

Yoichi 10 YO, blindprovad

Yoichis åldersbestämda whiskies har, liksom all japansk whisky, förvandlats till aktier under de senaste åren. Yamazaki 18 YO är väl det tydligaste exemplet på när marknaden har fått fullständig fnatt och priserna ligger på tusentals kronor mer än hur god whiskyn är. (Visst, Yama 18 är skitgod, men numera kostar de flera tusen kronor, vilket bara är skitlöjligt.) De gör bra whisky i Japan, det blev hype, ålderbestämda whiskies drogs in, folk investerade, priserna skjuter i höjden, och numera köps och säljs de där flaskorna enbart i syfte att möjligen göra sig en hacka. Jag är för en gångs skull skyldig själv, jag köpte ett par Yoichi 20 YO för sådär 5000 spänn just innan de tog slut. De kostar typ det tredubbla idag. Whiskymarknaden är verkligen galet överhettad.

När jag nyligen provade Yoichi 10 YO fanns dock inget av detta i mitt huvud, eftersom jag inte visste att det var den jag provade. Enligt denna post i whiskybase ska Yoichi 10 YO vara lagrad på både bourbon- och sherryfat samt även ha nyek med i mixen. Den är buteljerad på 45% och flaskan jag provade var sannolikt buteljerad sådär omkring 2014.

Här nedan mina helt blinda, helt oredigerade noter.

Doft: en ickevrålande sherrylagring, eller hellre en blandning av sherry- och bourbonfat. Jag hittar här både kalk och, faktiskt, gips. Omogen banan, en lite smutsig sötma som om det finns lite, lite ppm på malten. Blodapelsin, bränt trä/det som på engelska brukar heta woodsmoke. En lite stängd doft som antyder fatstyrka, ändå doftar det inte som starkare än 50%. När jag går tillbaka till doften efter att ha smakat på den är doften rejält tydligt rökigare, om än i den snälla skolan.

Smak: nope, inte fatstyrka, snarare 46%. Lite tvåligt/lavendel. Stängd. Ekbeska, något slags melon. Svagt av citron. Någon fruktlikör, men vad? Också små inslag av grappa så kanske vindruvslikör? Detta känns ordentligt ungt, lite spretigt och inte helt moget, väldigt stängt – en whisky som behöver vatten.

Eftersmak: här kommer mer rejäl rök i inledningen, mer än bara som det som kommer från fat: svagt av torv, en liksom charktureriartad rök, som rökt kött och bacon. En del lite ettriga kryddor och svårfångad, kaotisk citrus. Det ska bli intressant att vattna denna, känns som att detta kan gå åt vilket håll som helst med vatten. Helt okej whisky såhär långt, men ung.

Med vatten: blommigare, framför allt apelsinblom. Svagt av gräs har tillkommit, och lite sötlakrits. Svag men tydlig rökighet. I smaken är det liksom utsmetat: allt på samma gång och allt i mellanregistret. Typiskt ruggigt svårprovat i termer av smaknoter. Let’s see…honungsmelon, svag vanilj, persika. Mycket försiktig rök i botten. Eftersmaken inleds ettrigt svagt oljigt nu, men också spritigare än tidigare och med lite sur kryddighet.

Sammanfattning: mja, detta var inte någon direkt höjdare i min bok. Lite för ungt, eller ett mycket gammalt och trött sherryfat som inte gav så mycket längre. Jag tror detta är en oberoende buteljering, att åldern är typ tio–tolv år i refill sherry. Lite för spretig för att vara en vatting, så sannolikt single cask. Inget som sticker ut, vilket gör den ganska så tråkig. Ettrigheten drar ned intrycket. 78 poäng.

Reflektioner: ja, så kan det gå vid blindprovning! Jag håller normalt Yoichi högt, och jag har smakat denna whisky ett par gånger tidigare på whiskyevenemang och då funnit den superbt balanserad och bra: inte fantastisk, men verkligen bra. För att jag förväntade mig att den skulle vara superbt balanserad för att jag visste att det var en japansk whisky? Kanske det. Kanske jag provar denna vid annat tillfälle och finner den bättre; det kan också vara en hel del dagsform som påverkar. Men vi är hur som långt, långt ifrån 87 poäng och uppåt. Svaret på vad jag provade denna gång var faktiskt lite chockerande för mig.

*

Tack till Roy Å för att du körde denna blint i din kalender 2015.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén