Idag, en blindprovad whisky. Ni vet vad det var för ni har rubriken, jag visste det förstås inte när jag skrev mina noter. Intressanta felgissningar och fascinerande att det var så mycket ”drag” i den, eftersom jag mindes Yamazaki 12 YO som jättemycket snällare och mildare.
Doft: söt, mastig, lite smutsig, och kraftig. Koppar, brända mandlar med mandelmassa runtom, den vita kokosgeggan i chokladtoppar. Vagt oljig, och någon svavlig ton som inte är som från dåliga sherryfat. Päronjuicekoncentrat. Lite syntetiskt blommig. Inte en doft som bjuder in till dans direkt vid upphällning, men nu när den stått ett tag gillar jag den, mycket.
Smak: rejält även här, men syrligare än doften: grape, citron, väldigt oljig. Ett destillat med rejält med ”punch” ligger bakom denna härliga whisky. Sannolikt en blandning av bourbon- och sherryfat, eller bara kraftig first-fill bourbon månne. Havsvatten, svagt; kanske äpple. Digestivekex, svaga toner som av hur hav eller havsstrand doftar. Inte jättekomplext, men väldigt väldigt gott.
Eftersmak: snällare, relativt sett: rött äpple, massor av malt, svagt av vit choklad en bit bak. Vitpeppar hänger kvar. Känns som 46%. Craigellachie eller Old Pulteney, tror jag.
Med vatten: ah, härligt rå. Symaskinsolja, tändsticksask, svag vanilj. Gräs så torrt att det skulle kunna börja brinna i en varm sommardag. Rabarber. En ärlig, rak, underbar whisky i en äldre skola. Bara bourbonfat tror jag på nu. Smaken är dels elakt sur – citronzest, rabarber – och dels underbart oljig. En del grapefrukt, också. Fortfarande denna fantastiska oljighet. Gräs, svagt av fruktkarameller; gröna winegum. Underbart. Eftersmaken är lite kort nu, svagt av vitpeppar och tändstickor, blek vanilj, smörblomma. Nästan lite parfymigt som av torkad blombukett också.
Sammanfattning: inte en whisky för nybörjare, precis, men jag gillar detta massor. En bourbonfatslagring (refillfat, tror jag efter vattning) av Craigellachie sådär i femtonårsåldern månne. Den ”känns” som en oberoende buteljering eftersom den är lite för kaxig för att någon skulle ”våga” buteljera en OB som är såhär brutal och naken. För mig, riktigt bra, men full förståelse om andra inte alls faller pladask. Sådär en 87, 88 poäng.
Reflektioner vid facit: jag hade aaaaaaaaaldrig trott att vi var i Japan! Notera att denna lyckas packa så otroligt mycket doft och smak på sina behagliga 43%.
*
Tack Mathias N som använde denna vid en blindprovning i Svenska whiskyakademien.
