Tjeders whisky

Bara whisky

En 27 YO Port Ellen

Idag, en dyrwhisky. En 27 YO single cask sherrylagrad Port Ellen i serien Old Malt Cask, buteljerad 2010. I den serien ligger alkoholhalten 99 gånger av 100 på exakt 50%, så ock denna gång. Fatnumret är 6836, om det känns viktigt att veta. Här är den i whiskybase.

Doft: en tydlig rök omslingrad av hav och sherryfat. Minerala toner; havsvatten; lera, både som drejarlera och typ Play-doh. Någon dyr, lite rök och jättesalt salami, Sherryfatet är alldeles lagom närvarande, inte vrålande men ändå tydligt: svaga nyköpta lite kladdiga russin, en allmän men väldigt nedtonad mörk fruktighet. Röken är härlig: viskande men gifter sig med saltlakrits och hav så den känns kraftig.

Smak: smutsigare, fulare till en början: bilverkstad, gummiremmar på gammal motor, bläck. Följer med tid i munnen underbar kombo av djup chili och kakaostark choklad. Torv, saltlakrits, mullrande rök i djupet. Kokta päron i sockerlag, svarta vinbär (eller, som bladen doftar). Massiv oljighet, otämjbart och riktigt elakt destillat. Hell yeah.

Eftersmak: djup, mineral rök och supersalta charkuterier (salamin igen, men också torkat hårdrökt viltkött. Torv, havsvatten, kanske tång. Metalliska, smutsiga toner. Jösses så elakt. Jösses så vackert. Röken hänger kvar hur länge som helst. Tobak.

Med vatten: hårdrökt renkorv (jag skämtar inte); motorolja; dieselångor. Apelsin och svagt av grapefrukt, och tillräckligt med medicinala toner för att räcka en livstid: gasbinda, gips, apotek. Sherryfatet har lämnat byggnaden, och allting gick från bra till fantastiskt. Smaken dock mest mer fadd bara mer liten skvätt vatten: rök, kakaostark choklad och torv, allt har backat in i skuggorna. Synd. Eftersmaken är härligt kompex och mer torvig än rökig nu; cigarr; mer på tång. Mja, på doften blev det skitbra men de andra delarna blev inte bättre, snarare tvärtom.

Sammanfattning: fatta att Port Ellen, när det var igång, var en blendmalt. Jag vill inte tänka på hur mer eller mindre odrickbar den Port Ellen som hälldes i blended förr var: detta är ett destillat som tog mer än tjugo år på fat för att visa världen att joho då, det här funkar visst som singelmalt. Ung Port Ellen måste, på det stora hela, ha behövts i löjligt små kvantiteter för att ge en blend en rejäl rökspark. Jag tror faktiskt att vi ska glädjas åt att Port Ellen lades ner, för aldrig att världen hade fått skåda dessa gamla PE på långt över 20 år om destilleriet hade stånkat vidare. Detta är en riktigt bra whisky som är extremt ”old school”: elak, smutsig, råbarkad, oborstad. Jag älskar det. Om man inte räknar på hur smak och eftersmak utvecklades med vatten: 92 poäng. Annars får man dra av en poäng.

*

Tack Paul L som samplade denna maffiga virre.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2020 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén