Tjeders whisky

Bara whisky

Glengoyne cask strength batch 003

En till blindprovad whisky ur Roys kalender från 2015 som jag betat mig igenom. Ni vet vad det är, jag visste det inte när jag skrev följande nedan:

Doft: alltså, Roy Å är uppenbarligen förtjust i sherrylagringar, för här har vi en till. Jag har svårt att skilja alla dessa sherrylagringar från varandra, måste jag säga. Någon borde skriva en reflekterande text med temat ”Är sherrylagringar mer lika varandra än bourbonlagringar?” eller hellre ”Har sherrylagringar mindre destillerikaraktär?” Okej, men vad har vi här då? Farinsocker. Smält stearin. Svarta vinbär. Något som påminner om Drottningsylt. Fudge, också, hemkokad julfudge som är sådär att den ramlar sönder och är frasig. Väldigt välbalanserat, väldigt snyggt, sannolikt 46% och med lite ålder på (säg 18–20). Otroligt snyggt, ändå gäspar jag lite inombords. Men så är jag ingen supervän av sherrylagringar heller.

Snygg flaska, ful låda – om ni frågar mig. Men man avsmakar ju varken lådan eller etiketten och smaken är som baken, så spelar roll.

Smak:  smör, kola, svartvinbärsblad (som de doftar då), och syrligheten och sötman i mogna svarta vinbär. Stearin, igen. Svag oljighet en bit bak. Espresso och kakaostark choklad. Jag drar ned åldern på denna till runt 15 år, kanske 12–15. Mäktigt, men igen, inte riktigt ”min” skola av whisky. Alkoholhalten måste justeras uppåt en hel del efter sipp på detta, säg en 55% kanske.

Eftersmak: tydliga krutstänk i inledningen, och ”struck matches”, som de skriver på engelska. Övergår i lite ljusare frukter (sötad apelsin, framför allt). Lite ljusare choklad. Kolan har blivit knäck, med mandel i. Svag kaffebeska. Halvlång.

Med vatten: mer ”amerikansk ek”, galore: smör, vanilj/vaniljkräm, kola. Men visst ligger sherryfruktigheten kvar. Svaga svaveltoner. Smaken är lite syrligare istället, och har mer kraftiga tanniner. Starkt kaffe, en lite ettrig kryddighet. Fikon, och ja, fortfarande svarta vinbär. Stor eftersmak nu inledningsvis, kruten är omvandlad till mynta och om man kunde koncentrerade torkade frukter så att det nästan blev beskt skulle det vara såhär. Väldigt intensiv i eftersmaken. Väldigt ”modern” sherrylagring, men med bra sherryfat.

Sammanfattning: jag tror denna är 100% lagrad på sherryfat, tanninerna och det relativa icke-vrålet talar för att den är säg en 15 år. För sherrytokar är detta en stabil, bra, standardwhisky som jag gissar kostar runt 1000 spänn. För mig blir det lite tråkigt – jag vill känna destillatet, inte bara faten. Vad skulle man kunna gissa? Aberlour 15 YO kanske? Poäng: om jag bortser från egna preferenser, säg 85. Detta är en välgjord whisky.  

Detta var alltså Glengoyne Cask strength, batch 3 (eller 003 som de skriver), en NAS-whisky buteljerad på 58,2%. Buteljeringsåret är lite oklart, men den lades till på whiskybase 2014 så 2014 verkar väldigt sannolikt. Den kostar sådär runt €60 och går fortfarande att få tag på. I ljuset av dess pris lär jag ha överskattat åldern på whiskyn. Klart prisvärd för den som gillar fatstarkt och sherryvrål!


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén