Tjeders whisky

Bara whisky

GlenDronach cask strength batch 4

En blindprovad whisky. Detta var som synes batch 4 av GlenDronachs NAS-buteljeringar Cask strength. Den buteljerades 2015 på 54,7% i en upplaga på 17806 flaskor. Den är uteslutande lagrad på oloroso och PX-fat, alltså de två dominerande typerna av sherryfat som används för whiskylagring. (Bra där GlenDronach med genomskinligheten på storleken på utgåvan!) En flaska av just denna batch tycks gå loss på en €80–90 ungefär. Som vanligt när jag blindprovar är noterna nedan helt oredigerade, med felgissningar och allt.

Doft: tung orökig sherrylagring, nästan gyttrig: det som Serge Valentin brukar beskriva som ”extractive”, det vill säga att det är vääääääldigt mycket av det som är i glaset som kommer från aktiva fat. Drejarlera, svartvinbärsblad, honung, nektariner, apelsinblom, päron. Det finns något här jag vill kalla riktigt varm sand, också. Hm, kanske blandning av sherryfat och bourbonfat, eller att det beror på att sherryfaten var av amerikansk ek, som de ju faktiskt nästan alltid är…? Det finns någon svårfångad oljighet här, också. Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker detta är alltför vrålande och osubtilt, eller häftigt just för att det vrålar. Jag tror att alkoholhalten är rätt hög, även om det inte känns så när man nosar på detta. Nyek, månne, förresten? 

Smak: oj, ja, rejält alkoholstark och aggressiv, sådär 55–60%, detta. Starkt lim, klöver av något slag, rejäla kryddor (men vilka? För ettrigt för att riktigt plocka ut). Man får hålla den i munnen länge för att hitta vidare mot honung, en del julkryddor. Privatfat på svensk ek månne? Ovattnat är detta inte njutbart alls, tycker jag: alldeles för mycket fat, alldeles för hög alkoholhalt.

Eftersmak: oljig så in i bängen, men liksom mjukt oljig; solbulle (bulle med gul smörkräm i mitten asså). Kraftig spearmint, neutrala kex.

Med vatten (rejäl skvätt): fortsatt maffig doft, apelsinskivor, en aning av torv, rep, kanelbulle… Jag har bestämt mig nu, denna crazy doft ÄR mäktig, om än den är lite all over the place. I smaken är det bra mycket bättre nu, lite mindre aggressiv, men fortfarande kommer efter en stund det där mullrande kryddkaoset som är för mycket. Innan dess finns dock fin citrus och kanske fläder, en skvätt kakao och snabbkaffe. Avslutet är beroende av hur stor sippen är: tar du bara lite för mycket är det minttuggummi och extrem kryddighet. Med rätt storlek på sippen är det lite blommigare, någon touch av koppar.

Sammanfattning: en väldigt obalanserad whisky. Jag tror det beror på faten/fatet och att detta är ett privatfat på svensk nyek, sannolikt Box eftersom de kört flest sådana fat och detta inte alls känns som en Mackmyra. Om det är normala fat och inte Sverige är det Skottland, sherrylagrat och definitivt NAS, eftersom detta i så fall omöjligen är ens i närheten av tio år gammalt. Det är för obalanserat och extremt för mig, detta, alldeles för aktivt/aktiva fat. Doften är bra, men resten är för svårt och krävande. 79 poäng.

Världens kortaste reflektion: Kontrasten mot den väldigt mycket bättre och flera hundra kronor billigare Glengoyne Cask strength batch 003 som jag provade häromdagen är iögonenfallande.

*

Tack till Roy Å som använde denna i sin blindkalender 2015.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén