Tjeders whisky

Bara whisky

Bourbonfredag: Bulleit bourbon

| Inga kommentarer

BOURBONFREDAG NUMERO TRE! Jag förstår att ni har längtat, att ni gått och skruvat på er i dagar och bara ”men när är det freeeeedag så vi får läsa lite om bourbon på tjederswhisky.se, då?” Kära vänner – ni har blivit bönhörda! Fredagen är äntligen här! Halleluja, prisa den gregorianska kalendern!

Den här gången är provningen lite annorlunda: genomförd igår kväll i en ypperligt liten hyrd stuga på Visingsö, utan tillgång till vatten, några timmar efter en rätt stark thailändsk middag som efterföljdes av svullande på två hekto lösgodis. Förutsättningarna för en bra och välbalanserad provning var alltså exceptionellt usla. Men vad gör en inte, om en nu utlovat bourbon varje fredag under hela sommaren? Hellre en kort och lite småslafsig recension än ingen alls – så tänkte i alla fall jag.

I glaset denna gång var för ovanlighetens skull en bourbon jag druckit tidigare. Jag gillade den, men mer än så minns jag icke. Det handlar om den något mystiska Bulleit bourbon. Varför mystiska? Well, den ”görs” av konglomeratet Diageo som inte haft något destilleri där denna bourbon destilleras. Bulleit bourbon har tidigare gjorts helt eller i stor utsträckning av destilleriet Four roses, men tydligen inte längre. Vem som destillerar det som blir Bulleit är höljt i dunkel – se till exempel lite nyheter här och här för detaljer. Ni ska ha klart för er att medan det finns över 200 sorters bourbon från Kentucky i USA finns där bara fjorton destillerier

Bulleit by Diageo. Najs, om du har lätt för att släppa oväsentligheter som "vem destillerar detta?" och "var lagras det?"

Bulleit bourbon by Diageo. Najs, om du har lätt för att släppa oväsentligheter som ”vem destillerar detta?” och ”var lagras det?”

Doft: ja, nog är det bourbon alltid: vanilj och den där limmiga nyekdoften som är så stark och i min snok inte så jättekul. Men det finns mer här, av det roligare slaget: citronmarmelad, ett litet stråk av kryddighet (typ örter). Svagt, en bit längre bak, kolapaj. Även om jag mest känner signumet för bourbon, vaniljen och det där jag löst identifierar som något lite svagt lim för papper. Efter lite tid i glaset flyttar kolapajen allt längre fram. Trevligt.

Smak: att det smakar så kryddigt är nog mest min sargade gom efter thaimaten, så jag försöker bortse från just det inslaget; i så fall handlar det om en festival av kola och lätt syntetisk vanilj med rejäla slanor av apelsinzest i munnen. Riktigt trevligt! Här finns också en särskilt sötma som jag vill kalla majsig: det är något lite som om man tar majsvatten från en burk konserver och släpper ner lite sirap i det. Andra uppskattar säkert den smaken; jag är inte riktigt så förtjust. Det säger mer om mina svårigheter med bourbon i sig än något om just Bulleit.

Eftersmak: oväntad beska; härlig kryddighet; lite pepprigt. Här bryter det hela av på ett bra sätt, också lite torkade blommor kommer med i profilen. Det kvarstår ett visst inslag av den där limsmaken – den amerikanska nyeken – som jag inte riktigt kommer överens med.

Sammanfattning: en habil bourbon. Jag kan för lite och har smakat för lite för att skilja olika sorter åt, egentligen: jag tycker, på rent smakminne, att det här smakar ungefär som Maker’s Mark (men när jag läser mina smaknoter från Maker’s Mark ser jag ju att de skiljer sig åt en hel del). Har man druckit mycket bourbon framstår säkert detta yttrande säkert som ungefär lika gränslöst oinsatt och überdumt som om jag skulle säga ”Glenlivet 12 smakar ungefär som Old Pulteney 12, man känner verkligen att det är maltwhisky” – men minns att jag försöker lära mig något här, jag är ute på marker jag inte behärskar. Är Bulleit gott? Jovars, det funkar, det här. För de ynka 329 spänn man behöver hysta upp för en butelj på Systemet kan jag tänka mig att sippa på en sådan här utan att direkt gå på djupet kring vad det hela smakar och doftar. En hammockbourbon!

Avslutningsvis, ett stort tack till min nyvunna whiskyvän Lars Cederbro, förutan vars försök att få över mig i bourbonträsket genom att släppa några bourbonsamples på mig jag inte hade druckit detta.


Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.