Tjeders whisky

Bara whisky

Mortlach 21 YO från Gordon & MacPhail

| 3 kommentarer

Jag provade nyligen en whisky jag har druckit och uppskattat några gånger tidigare, den tjugoettåriga Mortlach från oberoende buteljeraren Gordon & MacPhail. Det var en provning som mot min vana gjordes helt utan vatten och lite grann ”on the fly”, under viss tidspress. Whiskyn är buteljerad på 43%, något som får Ralfy att dra slutsatsen att whiskyn är kylfiltrerad. Jag har svårt att förstå den logiken; varför skulle en viss procent på buteljeringen peka i riktning mot kylfiltrering?

En traditionellt lagrad whisky – inget hattande mellan fat här inte – i en traditionell inramning.

En traditionellt lagrad whisky – inget hattande mellan fat här inte – i en traditionell inramning.

Doft: ljuvliga, köttiga brötMortlach! Det spelar ingen roll hur många år detta destillat läggs på fat och vilket slags fat det läggs i, det finns ändå alltid något omisskänsligt Mortlachmässigt över resultatet. Denna gång på sherryfat, måste det vara. Russin; färska päron; apelsinzest; en liten antydan av kanel, långt bak. En härlig doft, men svårfångad. Vi pratar inte om en onyanserad sherrybomb utan om en återhållen och traditionell sherrylagring. Blommiga toner, med rejält med skit under naglarna.

Smak: mjuk och smeksam; omogna exotiska frukter (nektariner!), blött trä som nästan drar åt aska, en ypperligt liten hint av rök; starkt, lite bittert te. Långt under de många och svårfångade frukterna ligger vad jag vill kalla för en intressant skitig ettrighet, med beska och kryddor.

Eftersmak: inleds med peppar med ett rejält knippe färsk mynta. Sedan päron; torkade kryddor, en något syntetisk ton av frukt; nektarin; och ett stillsamt bråkande från Mortlachs karaktärsstarka destillat.

Sammanfattning: igen som så ofta för denna blogg har jag provat en en bra whisky. Jag skulle önska att de buteljerade detta på 46%, eller ännu hellre på fatstyrka och med batchnummer. Mortlachs tjugoettåring från Gordon & MacPhail är nämligen en återkommande buteljering, men vi får inte veta när en given butelj av den är buteljerad på flaskan. Det är synd. Det ligger en magisk whisky och liksom lurpassar här, men den har givits en ram som ”bara” gör att det hela hamnar på riktigt bra. Men så är jag ju också personligen väldigt svag för Mortlach. Jag har i mina smaknoter skrivit att den smakar som 12–1500 kronor. Givetvis är detta fullständigt subjektivt, och 12–1500 kronor betyder också väldigt olika beroende på vem det är som smakar. På Systemet finns den hur som för närvarande tillgänglig för 1423 kronor, vilket betyder att det inte, för mig, är ett orimligt pris på whiskyn. Slainte!

 

 


3 kommentarer

  1. Det er bare på alkoholprosenter under 46 at det er noe poeng i å kjølefiltrere, over det vil ikke oljene skilles ut selv ved lave temperaturer. Jeg antar det er det som er Ralfys grunn til å gjette på kjølefiltrering ved 43 %, og jeg tipper han har rett.

    Og nå fikk jeg lyst på Mortlach…

  2. Se där, Ragnhild, det visste jag inte! Tack för infon! Å andra sidan finns det väl gott om whisky som ligger på under 46% och som *inte* är kylfiltrerad…?

    • Det finnes, men da står det gjerne på etiketten. Og da vil whiskyen kunne bli tåkete i flaska om den får stå kalt, noe som fordrer at det ikke er en whisky tiltenkt massemarkedet, siden den jevne whiskydrikker sannsynligvis blir skeptisk om whiskyen på butikkhylla er tåkete… (Samme logikk gjelder jo farging med E150, den uinnvidde forbrukeren synes alle flaskene av samme merke skal ha samme farge, og det er vanskelig å sikre fra batch til batch om man ikke ”jukser”.)

      Men jeg tror de fleste som ikke vil kjølefiltrere tapper på høyere styrke uansett, altså minst 46 %, siden deres ”target market” så og si gjerne også foretrekker 46+…

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.