Tjeders whisky

Bara whisky

En 31 YO single cask från Balblair

Balblair är ett destilleri vars whiskies jag brukar gilla. Snällt, men ändå någorlunda kraftfullt, och enorma mängder med mogen, ljus frukt. Jag har inte provat mycket Balblair, sannolikt under tio stycken. För ett par år sedan var jag på resande fot med jobbet och passerade Amsterdams flygplats Schiphol. Där fanns en 31 YO single cask från Balblair. Eller, lagd på fat 1983 och buteljerad 2014, så den kan faktiskt vara 30 YO också. Jag minns inte hur mycket den kostade, men några tusen var det i alla fall: typ 3000 kanske? Nu är det dags att dra i sig det allra sista ur sista lilla sampleflaskan, och äntligen skriva noter om denna whisky. Och hey – tydligen den första Balblair jag publicerar smaknoter för på den här bloggen! Wohoo!

Fatet var en bourbon barrel med fatnumret 410, alkoholhalten är 51,5%. När jag pratade med dem på whiskybutiken Exquisite där jag köpte den och frågade hur många flaskor de blev kollade killen upp det i sin dator och svarade sedan bokstavligen ”146 or something”. Okej, då tänker vi oss 146 eller något, då. Ingen sådan information finns på själva flaskan. Här har du den i whiskybase.

Doft: härligt. Stort djup. Ordentligt med frukt: färska päron, röda äpplen, torkad ananas. Mango, också, och en hel del ljung. Rosmarin och citronhonung. Sedan finns det något jag vill kalla dammiga böcker. Inte läder, utan mer…dammigt. Kanske en touch av violpastiller. Inte syntetiskt eller tvåligt, men den finns där, violtonen.

Smak: underbart. Fruktigt, men utan att frukterna vrålar, som i yngre whisky. Gråpäron, ananas, enorma mängder vaxljus. Röda äpplen, massor av mango. Kanske något litet inslag av rosor. Mycket, mycket fint. Torkad ljus frukt inlindad i honungsvax, helt underbart.

Eftersmak: solvarmt, torrt trä; torkade äppelkuber; päronen, igen; torkad ananas. En del kryddor i botten, kanske färsk rosmarin. Riktigt najst. Kvar hänger något jag vill kalla torkad citron och bergamottolja. Wow.

Med vatten: jag vattnade ypperligt försiktigt; gammal whisky kan bli för besk och trätorr och tanninrik om man vattnar. Doften tappar lite, tycker jag. En ny ton av solvarm tallskog är härlig, men frukterna backade, det var lite synd. Smaken däremot är fortsatt fantastisk, men vattnet har tagit fram mer tanniner: intorkande kindväggar. Vid mindre sippar är det fortsatt helt underbart fruktigt och vaxigt. Eftersmaken är faktiskt spritigare nu, inte så kul. Nej, jag skulle inte ha vattnat, eller vattnat ännu mindre.

Sammanfattning: såhär gammal whisky kan ”gå över”, bli trött och dålig. Så alls icke här. Vällagrad, distingerad, riktigt bra whisky: 91 poäng. Se upp med vattnet, bara.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén