Tjeders whisky

Bara whisky

Smögen French Quarter

Smögen French Quarter är en fyra år gammal whisky som lagrats på fem quarter casks på 120 liter av fransk ek som var hårt rostade, alltså nyeksfat. Faten fylldes i januari 2012, whiskyn buteljerades i slutet av februari 2016. Batchen blev 975 flaskor på 50 cl, buteljerade på den massiva fatstyrkan av 61,1%. Pär Caldenbys beskrivning hittar du här, och länk till whiskybase är här

En riktigt maffig whisky.

Doft: härlig, med en tydlig torvighet och rökta toner. Det finns en söt, skönt syntetisk ton av tuggummi här – Dance hette det i min barndom, närmaste referensen idag kanske är avslagen Sprite – och en underbart kraftig maltig ton. Det doftar massivt, men är svårt att beskriva/bryta ned. Märkligt nog finns i princip inget alkostick alls trots de 61,1 procenten. En vagt vegetal ton någonstans i botten. Rumsvarmt smör. Hårt rökt te också, vi snackar Lapsang souchong (själva tebladen, inte som teet doftar när du blandat till det). Nytjärad båt, utan att tjäran liksom tar över, utan den ligger snarare där och lurar i botten. Jag upplever denna doft som helt ”färdig”, alltså utan några som helst omogenhetstoner. Denna whisky var redo att buteljeras efter bara fyra år på quarter casks – mycket imponerande.

Smak: knivskarp inledning: torv med sot och kraftig sötma i botten. Sedan kommer en ganska aggressiv kryddighet och en inledningsvis besvärande beska. Men håll kvar whiskyn i munnen, och det hela mjuknar och fram kommer en sotig, askig läderton med något jag vill kalla mintsötlakrits i botten. En best till whisky, om än jag upplever dess ungdom mer här i gommen än på doften.

Eftersmak: inleds ”askigt”, som cigarraska, och en liksom mjukare kryddighet nu; tjärpastiller, och stänk av mintgodis. En härlig, ganska brutal oljighet hänger kvar i gommen oväntat länge.

En enda ganska generös vattning (man bör annars vattna såhär stark och samtidigt ung whisky försiktigt och i omgångar) tar fram smutsigare toner i doften, som en blandning av kompostjord, lera och bränd jord: härligt. Smaken är mindre rökig nu, och går mer på torv möter jord möter sötlakrits. Eftersmaken har fått tydligare toner av den där minten, med en rejält söt underton som jag antar är maltsötman. Ljuvligt. Jag kan mycket väl ha vattnat denna liiiiite för generöst, för jag föredrog den på sin massiva fatstyrka; sannolikt missade jag möjligheten att få se hur just denna whisky öppnade upp sig perfekt med en lite mindre mängd vatten. Men så är det, ibland hittar man inte sin pipett och daskar i lite för mycket.

Sammanfattning: en riktigt, riktigt imponerande whisky. Och då menar jag inte ”imponerande för att den bara är fyra år gammal”. Gommen ovattnad var för mig denna whiskys svagaste kort, men en riktigt rejäl, härlig dram, detta. I termer av poäng är där någonstans runt 86 eller till och med snäppet över. Det är däremot riktigt imponerande för en fyraåring. Jag har fortfarande inte provat Smögens new make, som de buteljerat under namnet Rå, men genom de whiskies jag provat från dem måste jag säga att Pär Caldenby kokar en sprit i absolut världsklass. Jag är inte ens säker på att man ska säga ”tänk vad bra det här blir med några år till på nacken” – med i alla fall en del av sina buteljeringar är Smögen redan där, på den där platsen där whiskyn är riktigt jävla asbra.

*

Med tack till Lars Cederbro, som lät mig hälla över tre centiliter ur hans flaska i en sampleflaska efter att vi sett Tyskland vinna över Sverige.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2018 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén