Tjeders whisky

Bara whisky

Mackmyra Äppelblom

Jag har provat löjligt få av Mackmyras säsongswhiskies, köpte ett samplepaket för över ett år sedan som fortfarande står i de många skokartongerna med oprovade samples. Men nu så tänkte jag vara lite snabb! Mackmyra Äppelblom är Mackmyras nya säsongwhisky, som släpptes på bolaget den 22 mars. Den kostar 598 kronor för en flaska på 70 cl och här är länken om du känner dig sugen.

Mackmyra Äppelblom är som vanligt för Mackmyras del buteljerad på 46,1%. Denna gång handlar det om en whisky som är delvis slutlagrad på calvadosfat. En del ingående fat var av ny amerikansk ek, en del var bourbonfat, och calvadosfaten var barriquer på 225 liter samt även 30-litersfat.

Doft: en ganska ung, mild och somrig doft. Jag hittar fläderblom och äpplen av flera olika slag: nyuppskurna gröna, ugnsbakade röda, äppelkart. Grapefruktzest. Mild vanilj. En liksom blommig fruktighet, som av någon fruktig läsk men utan sockerchocken. Eller, torrare fruktighet, som av champagne eller något torrt vitt vin. Mycket fin, mild doft. Den doftar tydligt ung, som en säg åtta år, men ungdomen passar väl in i profilen. Med tid i glaset kommer en kraftigare vanilj ihop med kokos. Härligt.

Somrig whisky.

Smak: mjukt oljig inledning, lite råare än smaken. Följer så mild vanilj, mer matoljig oljighet. Gula äpplen, päronsoda (igen med mindre av sockret). En hint av lakrits en bit bak. Något slags citruszest ger en härlig ”zing” i gommen.

Eftersmak: härligt ung och fräsch: som utandningen efter en sipp champagne, men med mogna äpplen med i mixen. En del något ettriga kryddor (kanske anis, brödkryddor) stör intrycket något. Vetelimpa; päronblom.

Med vatten: bra mycket mer citrus, som att man pressat ner lite grapefrukt- och citronjuice i glaset. En råare, härligt elak oljighet. Mycket ”blom” här: fläderblom, äppelblom (där satt den!). Med tid backar citrusen för en härligt blommig upplevelse, med tydlig vanilj. Smaken är mer anonym med vatten än utan, på samma smaker, men det är som att allt har backat. Eftersmaken är nu mer av äpplekart och matolja, med en svag kombo av spearmint och sötlakrits. Doften var härlig vattnad, men totalt sett föredrog jag denna utan vatten.

Sammanfattning: En riktigt trevlig, tydligt ung och vårsomrig myra. Det är lustigt med Mackmyra, jag tycker de liksom lirar bäst antingen som sådana här väldigt milda och orökiga whiskies – eller som riktiga rökare. Vad gäller privatfaten har jag smakat flera helt fantastiska rökare lagrade på de så kallade ambassadörsfaten, där kroppen är från bourbonfat och bottnarna är av svensk ek: riktiga monster till aktiva fat. I liksom mellanregistret, när Mackmyra använt ganska aktiva fat som finish på sina bourbonlagringar, blir det inte alltid lika kul. Men med champagnefaten som Moment Efva – den kanske bästa whisky de buteljerat enligt mig – och som här, med ganska trötta calvadosfat som slutlagring, blir det bra. Om man ska vara petig, och det ska man när man djupprovar, är den där matoljetonen och kryddorna i eftersmaken något som drar ned intrycket. Detta är tydligt ungt, men inte omoget, och härligt somrigt. Jag tror inte det är första gången jag skriver om en ”myra” att den är perfekt för häng i hammocken – men den är ju perfekt för häng i hammocken! Jag landar på stabila 84 poäng. Well done, Angela!

*

Denna bloggpost bygger på ett sample jag erhållit gratis.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén