Tjeders whisky

Bara whisky

Caol ila 25 YO

I en garderob hemma hos mig står skokartong på skokartong smockfulla med samples på whiskies. Jag för ett ständigt krig mot dessa småflaskor, som tenderar att bara bli fler och fler. Jag har under 2019 intensifierat kriget mot detta samplesberg och lyckats att om inte helt sluta köpa samples, så i alla fall radikalt minska på införskaffandet. Mitt problem är att jag är så otroligt skitnödigt anal (eller bara luthersk?) när det gäller whiskies jag bara har 3 cl av: jag kan bara inte hälla upp ett sample och peta i mig det. Det måste skrivas noter. Och har man fyra barn varannan vecka, löptränar flera gånger i veckan och även vill göra annat av livet än enbart prova whisky, ja, då tenderar samplen att bli stående.

Men nu, som sagt, har kriget inletts på bred front. Jag har lyckats med konststycket att prova innehållet i nästan lika många sampleflaskor som det har gått dagar på året, såhär långt. Det kostar att ligga på topp!

Idag, ett inköpt sample från någon, på vilket det enbart står Caol ila 25 YO 43%. Jag vet inte buteljeringsår, men den stod i en kartong jag inte rört på ett par år och whiskybase har buteljeringar av denna whisky från åren 2010, 2012–2014 och 2016–2018. Den jag provar torde alltså vara buteljerad sådär +-2014. (Före 2010 gavs dessa ut på fatstyrka.)

Doft: första intrycket är: det doftar inte som 25 YO, mer som 18. Det finns en skönt nedtonad rök, koppar, blöt metall (typ järn), bulldeg. Minerala toner också. Tydligt av tång. Bitter engelsk apelsinmarmelad. Svagt av vitpeppar. Kanske inlagd ingefära, vilket man inte brukar få av såhär gammal whisky. Trevligt, men långt ifrån amazing.

Tja…jo…

Smak: underbar inledning med försiktig rök och svag apelsin; fortsätter på torv, svagt av läder, Inotyol/stall (”kosalva”, kallade vi Inotyol i mitt hem när jag var barn: den doftar väldigt speciellt, och gott). Väldigt försiktig whisky, detta, men jag saknar den komplexitet som whisky brukar få efter +20 år på fat.

Eftersmak: ah, nu börjar vi äntligen snacka. Smutsig torv inleder ihop med sötlakrits, och följs sedan av en härligt nyanserad gammal rökighet, gammal insutten lädersoffa, och långt bak kanelbulle (fast utan kanel då).

Med vatten: mer charkuterier på doften – dyr salt salami – och de där härliga tonerna av stall som rökig whisky kan ge: typ varm häst. Rostat rågbröd, också. Smaken dock mest blaskigare nu, kanske att den blivit kryddigare också – ingen stor förvandling. Eftersmaken är ännu bättre än tidigare, med syntetiska minttoner, saltlakrits och tång.

Sammanfattning: detta är ju en god whisky och så, men seriöst, för att vara en 25 YO OB Caol ila är det helt klart en besvikelse. Deras fatstarka 30 YO för Special Releases 2014 är inte i en annan liga än denna whisky: den befinner sig i ett annat universum. 83 poäng.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén