Tjeders whisky

Bara whisky

En tonårig lågländare

Bland alla samples hittar jag ett på vilken följande står handskrivet: Svenska Eldvatten Lowland 13 YO 58,0%. Jag har ingen aning om varifrån jag har fått detta sample, och känner inte igen handstilen. Whiskybase ger besked, som nästan alltid: det handlar om en buteljering gjord 2021 från ett fat som fylldes 2008. Den är destillerad på ”A Lowland Distillery” och fatet är en bourbon hogshead. Här är den i whiskybase. Då kör vi!

Doft: mild, försiktig, citrusig. Citron, citronfromage, svagt och lite allmänt blommig – typ torkad blombukett. Kanske apelsinblom. Viskande eller kanske snarare stängd såhär på fatstyrka. Grönt te också.

Smak: även här mild om än alkoholen stör en del och blir till pepprighet. Otroligt mild i övrigt; viskande. Här har ett snällt destillat legat på ett ganska trött fat, är mitt intryck. Jasminte (grönt). Inte mycket mer, faktiskt.

Eftersmak: päronsplitt, en del lite spritig pepprighet. Liksom doft och smak otroligt stängt på fatstyrka.

Med vatten (rätt rejäl skvätt om man pysslar med droppar men 6 ml är fortfarande rätt lite att peta i säg 2,5 cl; jag provade först med 3 ml men det var för lite). Nu så! Svag vanilj och söta bakverk; apelsin och sötad citron. Fortfarande så mild och försiktig att det är lite tråkigt, men nu är det en whisky i glaset på ett helt annat sätt än tidigare. Smaken har öppnats även den, om än i mindre utsträckning: gröna winegum, små skyar av mild citrus, fin jasmin. En del lite besvärande kryddor i bakgrunden. Eftersmaken har fortfarande en spritig pepprighet och är faktiskt mer obalanserad än tidigare.

Sammanfattning: en synnerligen mild och snäll sprit fylldes 2008 på vad jag misstänker var ett ganska så ordentligt trött fat. Resultatet efter tretton år har blivit en viskande whisky som inte precis gör någon förnär, men som åtminstone för mig framstår som ett sömnpiller. Det är whisky, men utan någon vidare karaktär. Det finns ju inte precis en miljon Lowlanddestillerier att välja på om vi snackar något som var igång 2008 – Bladnoch kokade så små mängder då och var under de ägarna en särpräglad och mer karaktärsfull maltwhisky än det som är i glaset. Då står det och bara mellan Auchentoshan och Glenkinchie. Det är två destillerier som sällan gör mig precis jättelycklig, även om det undantagsvis händer. Min gissning faller på Glenkinchie. Om det nu ens är viktigt, det viktiga är väl vad vi tycker det doftar och smakar? I denna drar kryddorna ned intrycket men även utan dem är detta något av ett sömnpiller. 78 poäng.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén