Tjeders whisky

Bara whisky

Hur jag gör när jag provar whisky

| 4 kommentarer

Det finns massor av sätt att prova whisky. Alla leder till olika (slags) smaknoter. Du kan alltså prova en whisky som säg Hazelburn 12 YO och få ut olika smaknoter beroende på hur du provade den. Drack du den på en whiskymässa? I ett portoglas? Var det fjärde whiskyn i en provning med fem whiskies? Var du trött eller pigg? Var det på förmiddagen eller eftermiddagen? Var det buteljens första tre centiliter, eller öppnades flaskan för två månader sedan och var en tredjedel av whiskyn urdrucken? Alla de här sakerna spelar en stor roll för din upplevelse av hur whiskyn doftar och smakar. Hur gör jag, då?

Glaset och de tre stegen

Jag använder alltid, alltid, alltid Glencairnglas. Någon gång ska jag göra en så kallad glasprovning – samma whisky, olika slags glas – men som det är nu kör jag på Glencairnglas, konsekvent.

Glencairnglas – ett måste.

Glencairnglas – ett måste.

Jag provar alltid whiskyn, som väl alla som provar whisky gör, i tre steg: doft, smak, eftersmak. Jag provar den alltid först helt ovattnad och analyserar den i de tre stegen utan vatten. Jag behåller whisky i munnen länge – jag har inte räknat, men bra mycket längre än de jag sett prova whisky på youtube, en fem–tio sekunder i alla fall. Jag gör detta för att smaken är den del av whiskyn jag är sämst på att prova. Läs några recensioner på denna blogg, och du ska se att jag nästan alltid hittar mer saker i doft och eftersmak än i smak.

Därefter är det dags att vattna. Jag vattnar numera med pipett, men gör det inte med vetenskaplig noggrannhet. Det handlar om 2–3 milliliter vatten i första steget, ibland en liten skvätt mer. Bra mycket mindre än en tesked och aldrig bara en enda droppe, alltså. Vattnar jag mera än bara några få milliliter framgår det av bloggtexten, med formuleringar som ”rejäl skvätt”, ”en till skvätt” osv. När jag analyserar doft, smak och eftersmak vattnat börjar jag sällan om med smaknoterna, utan letar enbart efter vad som har förändrats i smak och doft.

Människor som sätter betyg på whisky efter hundrapoängsskalan – det gör inte jag – betygsätter dessa tre steg mellan 1–25 och sätter sedan ett betyg på 1–25 som är sammanfattande. Mina sammanfattningar är istället funderingar kring vad jag har druckit, där jag försöker resonera kring om jag tycker att det smakar som sitt pris. En whisky kan vara grymt bra i relation till ett pris på 400, men inte så jätteskoj om man betänker ett tänkt pris på 6000.

Tre centiliter whisky tar för mig, om jag inte räknar med tiden whiskyn luftar i glaset, runt trettio–fyrtio minuter att prova. Skriver jag att en whisky är provad under lite pressade förhållanden har det hela tagit lite mindre, men om jag bara haft en kvart på mig hamnar det inte på bloggen, för då ser jag det inte som att jag gett whiskyn en riktig chans.

Sampleproblemet

Nästan allt jag provar till den här bloggen har legat i sampleflaskor. Om inget annat anges är det samples jag köpt eller bytt till mig. Det är fortfarande mycket ovanligt att jag erhåller gratissamples från whiskyindustrin, men om jag har det står det i bloggposten. Ibland gör jag provningar från mina öppna flaskor i hemmet. Jag är då noga med att flaskan inte ska ha varit öppen alltför länge, något halvår till ett år.

Såhär ser det ut, det empiriska underlaget för åtta bloggposter.

Såhär ser det ut, det empiriska underlaget för nio bloggposter. Av dessa har tre hittills blivit bloggposter.

Eftersom jag ofta bara har ett enda sample av whiskyn jag provar, nästan alltid på tre centiliter, är grunden för mina provningar rätt skral; jag har ju bara tre centiliter att gå på. (Samma sak gäller för övrigt nästan alla whiskybloggare: recensioner av whisky bygger i princip uteslutande på recensioner av tre centiliter whisky.) Det finns en hel del problem med detta. En del whiskies växer nämligen när man vant sig vid dem; andra tycker man är kanon första gången, men bleknar med tiden. En del utvecklas också positivt efter några månader i en öppnad flaska. En flaska whisky, sa kloka Frida Birkehede till mig när vi var på Old Pulteney, är ju som en människa som man lär känna och blir bekant med: det tar tid. Man kanske inte alls kommer överens till en början, men så hittar man saker man tycker om, man vänjer sig vid annat, och till sist har man hittat fram till whiskyns personlighet. Alla de delarna, som är viktiga bitar i hur whisky bör avnjutas, försvinner när man istället dricker samples. Det är viktigt att ha klart för sig att mitt intryck, mina smaknoter, av en viss whisky nästan alltid är noter utifrån en enda provning, vid ett enda tillfälle, och utan möjlighet att hälla upp mer efter de tre centilitrarna.

Vad jag inte gör när jag provar whisky

Avslutningsvis, några saker jag inte gör när jag provar whisky:

  1. Jag provar aldrig något till bloggen om det är en del av en lina eller ”flight” av whiskies. Ska jag skriva om whiskyn vill jag sitta med bara den och inget mer. Jag kan prova en whisky, skriva om den, vänta en halvtimme, och prova en till whisky, men aldrig att jag tar de ofta alltför ytliga smaknoter jag får till vid provningar i flighter och använder till bloggen.
  2. Jag använder aldrig noter skrivna på whiskies provade på whiskymässor, hos polare som häller upp något och vi sitter och snackar om whiskyn i största allmänhet, eller whiskies provade under andra dåliga förhållanden. Provar jag whisky vill jag vara själv och ostörd och helt koncentrerad på provandet. Vid några få tillfällen har jag skrivit om whiskies som jag provat utan att också prova vattning, och ett par gånger har jag lagt upp recensioner på whiskies som provats lite ”on the fly”. När jag gjort det skriver jag alltid i recensionen att provningen är genomförd under sådana omständigheter. Det handlar dock aldrig om provningar som tagit mindre än tjugo minuter att genomföra.
  3. Jag värmer aldrig eller väldigt sällan whiskyn i min kupade hand. När man gör det hittar man ofta fler smaker och dofter. Men jag vill att mina provningar så nära som möjligt ska motsvara ett lite mer noggrant vardagsdrickande av whisky; jag vill inte att provandet av en whisky ska förvandlas till ett arbete utan också kunna förbli en njutning.
  4. Jag luftar sällan whiskyn längre än femton minuter, och ofta kortare än så. Det är egentligen inte optimalt, särskilt yngre whiskies kan behöva längre tid än så på att verkligen öppna upp sig. Visst, om jag hällde upp varje dram och lät dem luftas i en halvtimme skulle jag nog få ut mera noter ur dem, men igen, jag vill inte att provandet ska vara som ett laboratorietest. Och, handen på hjärtat, hur ofta låter du själv en whisky stå i en halvtimme innan du är där och nosar och smuttar på den?
  5. Denna punkt är kanske en självklarhet, men jag provar aldrig whisky för bloggen om jag är onykter.

Ja, nu vet du hur det går till när just jag provar whisky! I en kommande post kommer jag att lite mer försöka precisera vad mina smaknoter är smaknoter av, egentligen.


4 kommentarer

  1. Kanonintressant att läsa Tjeder.
    Jag kan bara instämma i vad du skriver.
    Ser fram mot fler blogginlägg.
    Sláinte mhath!

  2. Pingback: David Tjeder – 2015 år bästa whiskybloggare – WHISKYTOWER

  3. ”Jag värmer aldrig eller väldigt sällan whiskyn i min kupade hand. När man gör det hittar man ofta fler smaker och dofter. Men jag vill att mina provningar så nära som möjligt ska motsvara ett lite mer noggrant vardagsdrickande av whisky; jag vill inte att provandet av en whisky ska förvandlas till ett arbete utan också kunna förbli en njutning.”
    då måste du ha samma rumstemp året runt!!??

    ”jag luftar sällan whiskyn längre än femton minuter, och ofta kortare än så. Det är egentligen inte optimalt, särskilt yngre whiskies kan behöva längre tid än så på att verkligen öppna upp sig. Visst, om jag hällde upp varje dram och lät dem luftas i en halvtimme skulle jag nog få ut mera noter ur dem, men igen, jag vill inte att provandet ska vara som ett laboratorietest. Och, handen på hjärtat, hur ofta låter du själv en whisky stå i en halvtimme innan du är där och nosar och smuttar på den?”

    det är rätt ..shotta den så snabbt som möjligt!!
    det tar en halvtimme att trimma in hjärna och näsa..hmmmm!

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.