Tjeders whisky

Bara whisky

Systembolaget menar att Ardbeg kan vara svensk whisky

När jag nyss gav Skånska spritfabriken en rad synnerligen välförtjänta örfilar för att de låtsades att deras franska whisky var svensk kommenterade några kritiskt kring Systembolagets hantering av whiskyn i fråga. Nej nej, svarade jag, ansvaret för det hela ligger på Skånska spritfabriken. Systembolaget kan inte förväntas ägna sig åt polisverksamhet över alla producenter av alkohol i Sverige.

Många hörde av sig till Systembolaget med frågor om Skånska spritfabrikens whisky. Under gårdagskvällen fattade Systembolaget beslut i frågan. De många många många som hörde av sig med frågor började få svar. Beslutet är minst sagt förbluffande. Såhär lät det från Systembolaget när de svarade:

Man tar sig för pannan. Så många gånger om tar man sig för pannan. Jag menar, Skånska spritfabriken är en oseriös aktör som konsekvent och i många år försökt lura kunderna att de destillerar sprit i Sverige. Så gör Systembolaget denna illa underbyggda och totalt orimliga tolkning.

Det är uselt.

Systembolaget hamnar i ett läge där ett släpp som just ska bli av kanske måste dras in. Och istället för att dra i handbromsen släpper de igenom detta. De hade kunnat ta hänsyn till MFL, Marknadsföringslagen, där det finns en rad bestämmelser som Skånska spritfabriken helt uppenbart brutit mot. Det handlar till exempel om saker som att marknadsföring inte får använda sig av felaktiga påståenden, bland annat just om produktens ursprung. En kunde vänta sig att Systembolaget, som annars gärna hugger på minsta lilla tweakande av en öletikett om den inte följer förordningarna till punkt och pricka, månne skulle finna att det är en smula problematiskt att kalla en whisky för ”skånsk single malt whisky handgjord i Sverige” när den är gjord i Frankrike. Nä.

Varför anser Systembolaget att det är en piffig idé att ändå sälja en produkt som helt uppenbart bryter mot marknadsföringslagen? Det hjälper ju inte att Skånska spritfabriken idag, efter att de ertappats med byxorna vid fotknölarna, i sista sekund ändrar sig och äntligen skriver ut att produkten destillerats i Frankrike.

Vi går vidare till den ”gällande EU-förordning” som tydligen skulle ge leverantören rätt att ”kalla denna vara för svensk då det var lagringen i Sverige som gav den färdiga produkten sin karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper”.

Detta är ett halvcitat från EU:s förordning 110/2008 som reglerar bland annat vad whisky är. Där definieras ”tillverkningsort” som följer:

Place of manufacture means the place or region where the stage in the production process of the finished product which conferred on the spirit drink its character and essential definitive qualities took place.

Eller, om vi citerar förordningen på svenska: ”Den plats eller region där den fas i framställningen av den färdiga produkten ägde rum som gav spritdrycken dess karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper.”

Detta har alltså på Systembolaget tolkats som att eftersom en så stor del av en whiskys egenskaper tillkommer som en följd av lagringsprocessen är platsen för lagringen en whiskys tillverkningsort. Och det gör whiskyn till svensk.

Nu är det ju dock inte platsen Södra Sandby som gjort att whiskyn doftar och smakar som den gör, utan ekfaten och vad som varit eller inte varit i dem före fyllning tillsammans med den i Frankrike destillerade spriten. Att faten därtill är av fransk ek blir ju bara som en extra humorkrydda i sammanhanget. Den plats eller region där den fas i framställningen av den färdiga produkten äger rum som ger en given whisky dess väsentliga, slutliga egenskaper är spriten som faten fylldes med, och vilka slags fat man fyllde spriten i. Klimatet där faten lagras spelar in, visst, men det är marginellt. Den plats som gett just denna whisky sin karaktär heter destillerie de Bercloux, 1742 kilometer med bil från Södra Sandby.

Människor i beslutande ställning på Systembolaget har alltså läst en definition av termen tillverkningsort ur en förordning, och därifrån dragit slutsatsen att för att faten låg i Sverige är whiskyn svensk. Marknadsföringslagen out the window, vad som faktiskt ger whisky dess doft och smak out the window, EU-definitionen av whisky (se nedan) out the window. Ett litet litet fönster öppnade sig i formuleringen av hur ”tillverkningsort” definieras, ihop med komplett okunnighet om vad som ger whisky dess doft och smak, och häpp, whiskyn är svensk.

Vi återkommer till vilket monumentalt katastrofal prejudikat man sätter genom att resonera på det här sättet.

I övrigt säger förordningen egentligen ingenting om vad specifikt whisky från ett givet land är – vad som gör en whisky svensk, fransk eller spansk. Den definierar vad whisky inom ramen för EU är. Däremot finns det saker i den som definitivt kan användas för att underkänna att whisky som inte produceras i Sverige också inte heller är svensk whisky. Ni vet, sådär som typ förnuftet säger att det är, och som det faktiskt också är. Såhär ser EU:s definition av whisky ut:

Whisky or Whiskey

(a) Whisky or whiskey is a spirit drink produced exclusively by:

(i) distillation of a mash made from malted cereals with or without whole grains of other cereals, which has been:

— saccharified by the diastase of the malt contained therein, with or without other natural enzymes,

— fermented by the action of yeast;

(ii) one or more distillations at less than 94,8 % vol., so that the distillate has an aroma and taste derived from the raw materials used,

(iii) maturation of the final distillate for at least three years in wooden casks not exceeding 700 litres capacity.

The final distillate, to which only water and plain caramel (for colouring) may be added, retains its colour, aroma and taste derived from the production process referred to in points (i), (ii) and (iii).

Destillatet ska alltså behålla den arom och de smaker som produktionsprocessen gett. Lagringen är en enda av tre aspekter som tas upp. Det är också den enda av de tre aspekterna som helt och fullt, enligt Skånska spritfabrikens påståenden, ägt rum i Sverige. Det är också den del av hela produktionen som spelar minst roll i termer av geografisk position. Visst spelar klimatet en stor roll för hur whiskyn i fat utvecklas, absolut! Men det gäller inte minst mikroklimat: whisky utvecklas olika i ett så kallat dunnagelagerhus än i ett palletterat lagerhus, och den utvecklas olika beroende på hur högt faten legat i ett givet lagerhus. Dessutom: båda de första punkterna handlar om destilleringen, och den färdiga produkten ska ha kvar doft och smak från alla tre aspekterna.

Hur menar Systembolaget att whiskyn kan vara svensk, om whiskyn måste ha dofter och smaker från destilleringen, och destilleringen inte skett i Sverige? De som beslutat om detta på SB gör en synnerligen märklig läsning av lagen. Eller, vänta: de gör faktiskt en helt orimlig och felaktig läsning av lagen. Tillåt mig att illustrera.

Säg att svenska High Coast skulle koka 28000 liter råsprit. Råspriten fylls i 28 olika IBC (intermediate bulk containers) à 1000 liter. En behållare postas tillsammans med fem tomma bourbon barrels till varje land som är med i EU. En IBC behåller High Coast själva. Faten fylls alla exakt samma dag i vart och ett av alla EU:s medlemsländer Alla fat lagras i tio år och en dag. Därefter buteljeras 28 olika whiskies, alla nedvattnade till 46%, som olika 10 YO whiskies. Systembolaget verkar nu anse att det som har buteljerats kan få kallas och säljas som ett styck belgisk whisky, en bulgarisk whisky, en cypriotisk whisky, en dansk whisky, en estnisk whisky, en finsk whisky, en fransk whisky, en grekisk whisky, en irländsk whisky, en italiensk whisky, en kroatisk whisky, en lettisk whisky, en luxemburgsk whisky, en maltesisk whisky, en nederländsk whisky, en polsk whisky, en portugisisk whisky, en rumänsk whisky, en slovakisk whisky, en slovensk whisky, en spansk whisky, en storbri…äh Brexit whatever…, en svensk whisky, en tjeckisk whisky, en tysk whisky, en ungersk whisky och en österrikisk whisky.

På detta sätt resonerar på fullt allvar Systembolaget.

Det är inte varornas ursprungsland som gör svensk whisky till svensk eller fransk whisky till fransk. Det är var produktionen sker. Produktionen definieras tydligt i förordningen.

Skånska spritfabriken kunde efter vad som väl sannolikt var ett krismöte med Systembolaget bara ändra lite i sitt pressmeddelande så att det står att whiskyn är destillerad i Frankrike och sedan gå ut med den här typen av svar:

Man tar sig för pannan. Systembolaget ger tummen upp, så kan destilleriet fortsätta hävda att denna ickesvenska whisky är svensk whisky.

Jag har förresten en liten undran om Skånska spritfabrikens information om varan. Den är nämligen föga trovärdigt. En del av produktionen har enligt uppgift genomförts i Sverige, och en del i Frankrike. Slutprodukten är alltså inte svensk. Men det här med var vörten har producerats och jästs… Det har enligt destilleriets uppgift alltså gjorts i Skåne, i Södra Sandby. Så det finns jäskar (washbacks) på plats i Skånska spritfabriken? Eller jäste man på Lundabryggeriet?

Detta låter för stolligt och krångligt för att, som man säger ibland på juridiska, bära sannolikhetens prägel. Producera mäsk i Sverige och sedan köra den nästan 180 mil till Frankrike? Mäska in i Sverige på Lundabryggeriet och jäsa den…där? Eller på Skånska spritfabriken? Men…allt som behövs för att göra mäsk finns ju liksom på plats på destillerie de Bercloux där man ändå ska koka spriten? Är det inte bättre att ha promenadavstånd till pannorna, än att ha 180 mil till dem? Låter det inte som ofattbart omständigt att producera mäsken i Sverige och sedan förflytta den?

Och…kan man ens göra det? Fortsätter inte mäsken att jäsa medan man kör nedåt kontinenten? En bryggeri- och destilleringskunnig bekant svarade såhär när jag frågade om detta:

[Jag] kan inte förstå varför man vill göra det. Det är en drös pappersarbete som behövs om man transporterar alkohol. Det vore enklare och billigare att göra det lokalt (transportera råvaran).

Tekniskt så är det färdigjäst och börjar surna rätt kvickt. Tror inte det är världens mumsigaste mäsk när den anländer.

Han drog från detta slutsatsen att sannolikheten att man verkligen jäst sin mäsk i Sverige är försumbart låg. Jaha. Jag kan ju inte veta, men nog luktar det som att Skånska spritfabriken efter en massa år av medvetet undanhållande av sanningen om sina produkter för kunderna gjorde en pudel, men fortsatte ljuga?

Men låt oss återvända till Systembolaget och äntligen komma till denna långa och arga texts slutpunkt. Vart kan detta prejudikat leda? Förutom till 28 olika High Coast som kommer från 28 olika länder: till att whisky från Ardbeg under vissa omständigheter kan vara svensk whisky.

Säg att jag är en importör av bulkwhisky, alltså stora mängder whisky som ska användas till billiga blended som inte ska buteljeras som Scotch. Låt oss låtsas att sådana företag existerar i Sverige. En del av mina enorma importer av sprit från Skottland är tio IBC med råsprit som kokats på Ardbeg. Jag fyller spriten i nya bourbonfat från Kentucky. Faten ligger i mitt lager i Ångermanland.

Spriten lagras nu utanför Skottland, så whiskyn är inte länge Scotch: den måste nämligen lagras i Skottland för att få vara Scotch. Givetvis ingår i dealen jag fått göra med Ardbeg att jag under inga omständigheter heller får kalla deras sprit för Ardbeg om jag buteljerar den. Men eftersom faten har legat i Sverige och jag blandar ihop spriten i Sverige och jag i enlighet med vad bolaget i sin gränslösa visdom menar att ”det var lagringen i Sverige som gav den färdiga produkten sin karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper” buteljerar jag whiskyn som ”ångermanländsk single malt whisky handgjord i Sverige”.

Det torde vara uppenbart för alla tänkande människor att Systembolaget har gjort ett fatalt misstag av helt episka proportioner. De öppnar upp en sådan enorm ask med maskar att det är uppenbart att de inte alls vet vad de håller på med.

Jag vill ropa och hojta och gasta ungefär ett: Hallå! Det är ju exakt detta som sabbat tilliten till den så högt aktade japanska whiskyn! En del japanska företag importerar skotsk whisky, låter den ligga i Japan på fat i en sekund, och sedan buteljerar den som japansk whisky. Det juridiska kryphålet har orsakat ofattbar skada, något som skadeglada skottar inte sällan utnyttjar till max med ständiga uppdateringar om att du inte kan veta om din japanska whisky är japansk. I Japan kämpas nu frenetiskt för att skapa en lagstiftning kring whisky som ska rädda den egna whiskyns anseende. Den enda skillnaden mot vad SB gör nu, om fallet med Skånska spritfabriken ska vara prejudicerande för framtiden, är att man i Sverige behöver låta den ligga lite längre, bara – sedan kan man köra på.

Sprit må kunna kokas precis var som helst. Så länge lagringen sker i Moder Sveas famn tillräckligt länge är innehållet svensk whisky. 28 versioner av whisky från High Coast skulle kunna säljas som whisky kommande från 28 olika länder, komplett med benämningar på etikett om att de kommer från dessa länder.

Man baxnar. Man dubbelbaxnar. Man trippelbaxnar. Man facepalmar så hårt att det blir svårt att andas. Jösses jävlar vilken bottenlös inkompetens.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2024 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén