Tjeders whisky

Bara whisky

En riktigt bra Highland Park

| 1 kommentar

Whisky behöver inte så mycket för att bli bra: ett bra destillat som får ligga tillräckligt länge i bra fat, det är allt. Det här är en sådan bra whisky, utan krusiduller med olika slags fat och finishes. Det handlar om en Highland Park från Gordon & MacPhail, lagt på fat (refill American bourbon hogsheads) 1989, buteljerad 2016 på 43% i deras serie MacPhail’s Collection. Det gör whiskyn till 26 eller 27 YO. Genom Symposion har 96 flaskor kommit till Sverige. De släpps på Systembolaget den 2 mars för det rätt saftiga priset 2402 kronor. Lite äldre whisky har verkligen börjat skjuta iväg prismässigt. Jag har fått möjlighet att förhandsprova denna whisky. Här är mina noter.

Doft: försiktig; ljuvlig. Min första tanke går faktiskt till vitt vin hällt över tropisk frukt; det finns något kalkigt, nästan jästigt här, som påminner om vitt vin. Jag nosar igen: ja, tropiska frukter, en masse. Torkad ananas, färsk mango, ljunghonung och den där kalkiga tonen: som varm kalksten. Mycket skir vanilj; därunder en tunn oljighet. Kanske ljusa vindruvor. Det här mångfacetterade fruktigheten som inte vrålar utan likom bara är är något som bara ålder kan ge: det är försiktigt och sprött och ljuvligt.

Yes please.

Smak: den anländer gräddigare och sötare än doften, med en mer kryddspetsig fortsättning; sedan följer ljung, oljighet, jordgolv. Därefter torkad mango, mot slutet en skvätt blodgrape. En resa: i mitten där någonstans finns det saker jag möjligen skulle kunna känna igen som Highland Park, lite liksom grövre toner. Mycket…finstämt. Den här whiskyn är vacker. Låt den vila länge i munnen, och du blir rikligt belönad.

Eftersmak: så fint, så fint: oljighet möter uttorkande citrusfrukter; färsk rosmarin; kåda, tallbarr, dyr vaniljglass, vitt vin. Framför allt vitt vin, en dryck jag kan illa numera så jag kan inte gå djupare än så.

Jag vattnar, försiktigt med tanke på åldern och den redan låga alkoholhalten. Doften blir lite smutsigare, kalken flyttar fram, jag hittar nu omogen kiwi och lite oljigare noter: en helt annan whisky, även denna härlig: mer naken, mindre skir och ljuv. Smaken har tydligare vanilj nu, och mer av det där jordgolvet – här, till sist, känner jag av torven, ihop med en mycket svag rökslinga, kanske också röda äpplen. Eftersmaken har fått en liten chilihetta i inledningen, i övrigt har den blivit mindre komplex än utan vatten. Ett stort omvandlingsnummer med vatten, men svårt att säga vilken version som är bäst. Kanske ovattnad, ändå.

Sammanfattning: gammal Highland Park på bourbonfat, nedvattnad till 43%. Vad hade jag kunnat gissa på detta blint? Bourbonfat, absolut; åldern, ja; nedvattnat, ja, även om jag nog hade gissat 46% på detta. Highland Park hade jag inte gissat på, men så kan jag också destilleriet dåligt, och det är ovanligt med bourbonlagrad HP. En mycket fin, till och med finstämd whisky. Som sagt, receptet för bra whisky är i grunden ganska enkelt: gör ett bra destillat, lägg det på fat, vänta länge, buteljera. Har man gott om tid behöver man inte finishes eller rejält aktiva fat. I just det här fallet har man använt sig av refillfat, inte first-fill: ett klokt val om man ska låta whiskyn ligga lite längre i faten. Och, frestas jag att tillägga anno 2018 när Highland Park sedan en tid har öst ur sig buteljeringar och verkligen gått all-in med sitt vikingatema på många av dem: det behövs inte någon långsökt story om whiskyn heller. Detta är mycket bra whisky; är den till och med 2400 kronor god? För min plånbok, kanske inte ändå, men många därute har större plånböcker än jag (och definitivt en större kärlek till Highland Park). Men detta är hög kvalitet, rakt igenom. Jag älskar att den är nedvattnad: reglagen skruvas ned och man får lyssna noggrant efter vad som händer i gommen. Jag pysslar ju inte med poäng, annat än som höftningar som blir så breda att de knappast säger något, men vi ligger någonstans där straxt under 90 (minns, jag är en low grader, säger jag 90 är jag i himmelen).

*

Denna bloggpost bygger på ett sample jag erhållit. Som alltid gäller att jag skriver vad jag tycker helt oavsett och att jag inte puffar för whiskies när de släpps: det får ni hålla reda på alldeles själva, kära läsare!


En kommentar

  1. Vad har den för artikelnummer på Systembolaget?

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.