Tjeders whisky

Bara whisky

Teaninich 10 YO Flora & fauna, 43%

| Inga kommentarer

För en hängiven whiskynörd ligger en särskild njutning i att dricka de allra första dropparna från ett destilleri som en hittills inte prövat. Eftersom jag hållit igång whiskyintresset på riktigt stort allvar i bara några få år har jag också många destillerier kvar att ”beta av”, och det händer inte sällan att jag dricker sådana här första droppar. Men det känns fortfarande speciellt när det händer.

Diageo, det största av alla megakonglomerat av destilleriägare med drygt 25 destillerier i sin ”portfolio”, har skapat en serie av whiskies från destillerier som annars mest används för att skapa blends. Den serien har kommit att kallas Flora & fauna. Jag kommer att recensera fler whiskies i den serien – inte hela serien – lite allt eftersom. Först ut är alltså Teaninich, destilleriet vars mycket stora produktion främst går till olika varianter av Johnnie Walker. Flora and fauna-buteljeringen är den enda någorlunda tillgängliga officiella buteljering som finns. (Tack till Peter Sahlander, som påpekade för mig att det finns en del begränsade officiella buteljeringar i Diageos serier Rare malts och Manager’s dram. Här kan du se alla eller nästan alla tillgängliga buteljeringar av Teaninch, officiella liksom oberoende buteljeringar.)

En trevlig, sommarlätt sak

En trevlig, sommarlätt sak.

Doft: ung, lite härligt rå, minitouch av rök, nästan brända kryddor, grapefrukt, och så det där blommiga som är så svårt att precisera. Med lite tid i glaset: apelsin. Blyerts. Med vatten: ”snällare”; ännu blommigare. Det där lite råa och oborstade försvann helt. Något slags mineral/järn/metalldoft också här nu?

Smak: underbart lätt och somrigt. Som att dricka blommor med vinegum, de gröna som jag egentligen inte gillar särskilt mycket men som gifter sig fint med blommorna här. Det där lätt syntetiska i smaken är oväntat trevligt; jag gillar det. Skir sötma. Juicekoncentrat av päron. Något lätt oljigt i smaken jag inte kan sätta fingret på. Med vatten: det där oljiga kommer fram mycket starkt med lätt vattning, i övrigt blommigare och päronen känner jag inte längre. (När jag googlar i efterhand på denna whisky ser jag att många skriver gräsig – inte gräslig! – och visst, det kan jag absolut begripa.)

Eftersmak: torr/uttorkande, apelsin, citron, ett slags mjuk kryddighet utan attack, är det kanske färsk rosmarin? Med vatten: samma lika, men än mer välbalanserat.

Detta är en ren och skir whisky, lätt i gommen, lätt att dricka. Jag kan tänka mig att pröva den något kyld eller till och med kall, på riktigt varma sommardagar. Är den omistlig? Nej. Men jag kan nog köpa en butelj av denna någon gång. Buteljen går loss på runt fem–sexhundra spänn men måste inhandlas från utlandet, den finns inte på Systembolaget. Gillar man lätt och skir whisky är det ett okej pris för vad man får. Whiskyn har väckt mitt intresse för Teaninich, som det finns gott om oberoende buteljeringar av, några på systemet och ännu fler om man blickar utanför Sveriges gränser. En trevlig sommarlätt dram.


Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.