Tjeders whisky

Bara whisky

Diageo Special Releases 2022 bekräftar att Diageo har slut på speciell whisky

Varje år kommer Special Releases från Diageo. Det är redan gamla nyheter att säga att de är inte vidare värst speciella längre. Det började 2018 när varken Port Ellen eller Brora var med för första gången på länge. Inte jättekonstigt: Diageo skulle ju dra igång dessa destillerier igen och finns det några fat kvar vill man hålla hårt på dem. Men 2018 innehöll fortfarande saker som 35-årig Caol ila, 48-årig Carsebridge, 27-årig Inchgower och en 28 YO från det nedlagda destilleriet Pittyvaich.

2019 ändrades designen, till många maltvänners förskräckelse, och det var liiiiite mindre ”special” över det årets Special Releases. Visst, 30 YO Dalwhinnie, 26-årig Mortlach, 29-årig Pittyvaich men mjae… Samma år lanserade Diageo sin überultraduharabsolutinterådmedenflaskasåglömattdettaärwhiskyfördig-serie Prima & Ultima, som för att understryka att Special Releases inte var Special längre. 2020, lite samma sak. Man märker vilka varumärken Diageo jobbar på att premimisera för det är samma gäng destillerier mest hela tiden: Pittyvaich, Talisker, Cardhu, någon Mortlach, och så den ständiga trotjänaren 12 YO cask strength Lagavulin, numera sådär en dubbelt så dyr som för tio år sedan.

2021 var det bara en enda maltwhisky som orkade sig över tjugoårsstrecket, en 26 YO Lagavulin. Trettonårig Mortlach, fjortonårig Cardhu, tolvårig Oban, sextonårig Royal Lochnagar med mera… förra året ropade Diageo verkligen från hustaken att serien numera handlar om att blanda ihop maltwhisky i tjusiga förpackningar med allt galnare etiketter. Det enda speciella är att alkoholhalten är fatstyrka. Wohooo, liksom.

Och så kom nu då etiketterna för årets Special Releases. De kommer sannolikt inte bekräftas förrän i september, det är så det brukar gå till. Jag föreslår att vi som maltentusiaster döper om serien och använder oss av ironiska kaninöron varje gång vi pratar om den: ”Special” Releases. Inte alla etiketter har släppts. De brukar hålla tillbaka en som är lite extraveryspecial och släppa den etiketten senare, så att laguppställningen inte är alltigenom medioker.

Jag brukar inte bry mig nämnvärt om hur whisky designas – det är för de av er som följer podden En trea whisky min vän Mathias område mer än mitt – men 2022 års etiketter gör det hart när omöjligt att inte prata om detta. I min bok gör dessa etiketter det övertydligt att det mer handlar om ytan än om whiskyn, med den kanske hiskligaste designen i whiskyns historia. Håll i er Sverige, det här händer verkligen:

Det var länge sedan glow-in-the-dark-tapet kändes hett och inne men hey…

Whiskyn, då? Well, en single grain på 26 år från Cameronbridge är ju ingen imposant ålder när vi pratar grain. Övriga sex maltwhiskies ligger som synes på totalt ordinära 10–16 YO. Destillerierna är samma gamla arbetshästar: Cardhu, Oban, Clynelish, Talisker, Lagavulin, och så en Singleton of Glen Ord vars etikett jag inte tog med ovan (skitful den med om ni undrar).

Special Releases brukar alltid vara bra, ofta jättebra, till och med svinbra. Jag betvivlar inte för en sekund att flera av dessa whiskies i serien kommer att vara riktigt bra, även om jag kan tycka att det är V.Ä.L.D.I.G.T. tröttsamt att nästan samtliga är slutlagringar i ”speciella” (see what they did there?) fat. Diageo har sjukt bra master blenders och har bland sina många dussindestillerier ett antal som kokar riktigt intressant sprit. Men… Serien är helt enkelt inte Special längre.

I den förlängda versionen av The Two Towers står Boromir i ett utbrunnet Osgiliath som återtagits från Mordors styrkor och hojtar att ”This city was once the jewel of our kingdom!” Vad Mordors arméer har gjort med Osgiliath har Diageo gjort med Special Releases.

Det hjälper liksom inte att smacka upp en flagga och ha kvar det gamla namnet. Avveckla serien istället. Kör med släpp en gång om året, visst, men låt rubriken bli något annat. Detta är så pinsamt mycket mindre speciellt än vad serien en gång var.

 

*

Info om tidigare Special Releases har jag hämtat bland annat härifrån, men också förstås från whiskybase. Lite mer om 2022 års Special Releases samt även grunden för detta bloggposts bild ovan är Ruben Luytens whiskynotes.be, här.

 


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

1 Kommentar

  1. Mathias 30 september 2022

    När överraskningen är en NAS Mortlach för runt 3000 kr så kunde artikeln inte bli mer klockren. Och en 12 årig Clynelish för 2200 kr!?

Lämna en kommentar

© 2024 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén