Tjeders whisky

Bara whisky

Craigellachie 23 YO

Ah, Craigellachie. Detta underbara kraftiga destillat. 2014 släppte de en 23 YO på 46% som orsakade lite höjda ögonbryn, eftersom priserna i Storbritannien skilde sig så enormt mycket från priserna på kontinenten. Upplagan var liten, bara 1200 flaskor. Idag får du punga ut någonstans över 2000 och under 2500 kronor, vad det verkar, om den inte är billigare på auktioner, jag har inte kollat. Jag köpte sample för några år sedan och provade den för några månader sedan. Här är mina noter.

(Som vanligt med Bacardis destillerier finns ett batchnummer som är hokus pokus: ”Batch 67-KA23” står det på etiketten. Det finns bara en batch av denna, och hade det funnits fler skulle det ha stått Batch 67-KA23 på dem också, som de gör med sina Aultmore.)

Doft: så väldigt bra. Ett dammigt bibliotek och en fruktsallad gjord på delvis torkad frukt: mango, ljusa äpplen, alla sorters meloner. Craigellachie är ett så häftigt destillat: det lyser igenom alla slags fat och alla åldrar och har ett jättestarkt signum av…ja, vad fan det nu är. Normalt en kraftig oljighet, men denna är inte oljig alls. Oväntat maltig för en +20 år gammal whisky. En antydan till härlig svavlighet; tänk att du öppnar en tändsticksask.

Smak: så härligt. De där halvtorkade frukterna är nu blandade med en del konseverad frukt – en helt underbar sötma här. Oljig ändå, i bakgrunden. Mandlar i massor. Citrus, också, så det är aldrig sötsliskigt: grape, framför allt. Alla smakerna utom sötman ligger en bit bak, på det härligt viskande sättet som äldre whisky har.

Eftersmak: svag svavelpuff och peppar i första utandningen (hej worm tubs!). Följs av torkad ljus frukt, svagt av kanel, torkad ingefära. Mycket grapefrukt, både zest och lite juice. Kanske den vackraste Craigellachie jag har provat, de är annars oftast brutalare än såhär.

Med vatten: här kom oljan – typ symaskinsolja. Något kraftigt lim och linoleumgolv en bit bak. Grymt bra doft på denna. I smaken är det lite gyttrigare nu, allt har blandats lite mer huller om buller, men jag hittar inga direkt nya smaker mot tidigare. Gott, men bättre ovattnad. Eftersmaken har fått mer av malt, nästan rågbröd, och mer än ett stänk av saltlakrits. Faktiskt är den i eftersmaken lite ”havig” nu – som doften av havsvatten, också minerala toner (tänk småsten på en havsstrand).

Sammanfattning: alltså, detta är bra. Jag älskar ju verkligen Craigellachie, och denna version av deras brutala destillat med sin fina och liksom försiktiga fruktighet och det där dammiga biblioteket är om inte to die for så i alla fall verkligen riktigt bra. Den är alltså rätt dyr numera, typ 2300 kronor eller så. Kanske inte så mycket med tanke på den lilla upplagan, men det är ju onekligen en hel del pengar. Tag chansen att prova denna whisky om ni får möjligheten vid något whiskyevent. 90 poäng.

*

Tack till dig som samplade – Mathias N kanske?


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2020 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén