Tjeders whisky

Bara whisky

World whisky forum 2017: årets mest intressanta whiskyevenemang?

| Inga kommentarer

Om en dryg månad, 9–10 februari, sker något fantastiskt på Box destilleri: World whisky forum går av stapeln. De har skapat ett minst sagt ambitiöst evenemang som jag är ändlöst förbittrad över att jag kommer missa.

World whisky forum är nämligen så galet intressant att jag smäller av.

Programmet är svårslaget. Whiskyskribenten och legendaren Dave Broom modererar. (Det ringer ingen klocka när du hör namnet? Köp hans Whisky: the manual och låt dina idéer om hur en borde dricka sin whisky få sig en chock.) Ovanpå det kommer enbart superintressanta gäster från superintressanta destillerier som kombinerar det att de är oberoende ägda och inte väjer för att experimentera. Allt detta gör World whisky forum till en mötesplats för den craftrevolution av whiskyvärlden som vi just nu befinner oss i början av. Håll i hatten, här är de som ska prata på World whisky forum:

  • Ichiro Akuto, snubben som skapade den legendariska serien whiskies som är känd som ”Kortleken” och vars Chichibu distillery redan imponerar stort. Craftwhiskyvärldens allra starkast lysande stjärna, utan tillstymmelse till konkurrens.
  • Steven Kersley från ikonoklastiska BrewDog som helt nyss sparkat igång ett nytt, mycket experimentellt destilleri, Lone Wolf distillery. (Spana bara in en sådan grej som deras tossiga pannor!) Här ska man inte bara koka singelmalt utan också grain och rye, och experimentera med hur man torkar malten; i en intervju har Kersley sagt att åtminstone en fjärdel av produktionen från destilleriet kommer att vara ”bat-shit crazy and interesting stuff”.
  • Ian Palmer från nya stora destilleriet InchDairnie, där man experimenterar med jäststrängar, provar att blanda in det mer proteinrika korn skördat på vintern istället för våren och har både traditionella pot stills och en Lomondpanna – bland annat. InchDairnie är något så ovanligt som ett oberoende destilleri med en produktionskapacitet på fyra miljoner liter ren sprit per år, som ska leva av det som kokas för blendmarknaden och inte ämnar släppa sin första singelmalt förrän sådär runt tolvårsåldern.
  • Matt Hoffman från det välförtjänt hyllade och lilla amerikanska craftdestilleriet Westland, där man bland annat provat att lagra whisky på Quercus garryana – inte precis det mest konventionella valet av ek för fat.
  • Jasmin Haider-Stadler, en av personerna bakom Österrikes första whiskydistilleri Waldweirtler Roggenhoff och dess whisky Waldviertler Whisky J. H. Här snackar vi ett destilleri som gör grejer som produktion av bland annat ryewhisky, använder kolonnpannor och, tydligen, kvadrupeldestillering!
  • Patrick van Zuidam från det hyllade – you guessed it – Zuidam distillers, som makar den kanske mest imponerande av alla europeiska whiskies utanför Skottland, Millstone. För Millstone har man provat saker som trippeldestillerad whisky gjord på fem olika grödor, gjort ryewhisky, och destilleriet har pannor i alla möjliga storlekar. Kort sagt, man provar det mesta i det lilla nederländska destilleriet.
  • Roger Melander på Box destilleri – han behöver knappast en introduktion för en svensk whiskypublik. Om jag vågar mig på en analys skulle jag pinpointa honom som långt mer av en traditionalist och perfektionist vad gäller kokandet av spriten, men desto mer experimentell och innovativ vad gäller fatpolitiken, i jämförelse med personerna ovan. (Jag kanske har helt fel, men jag bedömer sannolikheten att vi får se trippeldestillerad Box eller en ryewhisky från dem som låg.)
  • Tony Reeman-Clark som driver det skotska pyttedestilleriet Strathearn – det enda destilleriet i Skottland utan spritskåp? – där man använder sig av den traditionella kornsorten Maris Otter som trots goda smakegenskaper har övergetts av whiskybranschen till förmån för sorter på den enkla grunden att de sorterna ger mer sprit. De har provat trippeldestillering; de har ambitionen att släppa i princip varenda droppe som single cask; de har experimenterat med fatfyllningsstyrkor och faktiskt – hugaligen! – till och med med att låta spriten lagras på andra fat än av ek. (”Öh hallå!” skriker du nu, ”då får det inte kallas whisky!” Helt sant. Just grejerna de lagrar på andra slags kallar de förstås inte whisky heller, och de behöver heller inte lagra dem i tre år. De kallar det lagrade på andra slags fat än ek för Uisge Beatha istället. Smart!) Reeman-Clark är också ordförande i Scottish Craft Distillers Assocation, som han var med och grundade.

De två kanske mest förvånande men intressanta personer som också pratar på World whisky forum är Kevin Abrook och Ludo Ducrocq från William Grant & Sons – företaget som äger och driver Glenfiddich, Balvenie, Kininvie, Ailsa bay och graindestilleriet Girvan. Kanske inte direkt de första namn som poppar upp i huvudet när man tänker på ”craft distilling”. Företaget är dock det enda exemplet på oberoende familjeägare som samtidigt spelar en helt central roll på whiskymarknaden globalt; de var med Glenfiddich först i världen med att marknadsföra single malt whisky brett; de har på senare år gjort flera kommersiellt lyckade lanseringar. Om de kan tänkas vara där för att lära de yppepyttesmå destillerierna något om hur whiskymarknaden fungerar? Jo, lite, då.

9–10 februari kommer några av världens mest intressanta whiskymakare till Box destilleri.

World whisky forum får en inbiten stolt nörd som jag att typ kissa på mig av upphetsning. Det är svårt att förstå att de ens har lyckats få de här människorna till Box destilleri. (Den enda person jag skulle kunna tänka mig att lägga till den där listan av intressanta personer vore den tasmanska whiskyns fader, Bill Lark på Lark distillery. Men det är klart, man kan ju faktiskt inte få med precis allt.)

Tyvärr räcker inte riktigt ekonomin till för min egen del. Evenemanget är ganska långt ifrån gratis, minst sagt. Men satan i gatan, vilket program!!!


Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.