Tjeders whisky

Bara whisky

Två whiskies från Selected Malts

Den som hänger i svenska whiskykretsar kan knappast ha undgått att stöta på energiknippet Patrik Barkevall, som 2012 drog igång tastenote.se ihop med Roland Johansson. Även Mikael Westerberg har redan hunnit med att göra sig ett namn i den svenska whiskygemenskapen. De två har gått ihop i vad som för en utomstående framstår som en härlig och ljuvlig bromance, och bildat en firma som oberoende buteljerare under namnet Selected Malts. Att följa dem på Facebook är underbart: här lyser en så ren och superentusiastisk kärlek till whisky igenom på varje inlägg att man måste jubla åt hur helt enkelt askul de tycker att det är att vara igång och arbeta med passionen i livet. 

Selected Malts har redan hunnit släppa tre whiskies i år på Systembolaget: en Dufftown, en Royal Brackla och en Craigellachie. Jag har provat två av deras tre släpp: de från Royal Brackla och Craigellachie. Då kör vi!

Selected Malts Royal Brackla 2006, 11 YO, 55,8%, oloroso finish

Den här whiskyn släpptes i april, och betingar ett pris på 738 kronor för en flaska på 50 cl. 397 flaskor släpptes totalt. Det handlar om en single cask som fått finish på ett sherryfat, av flaskantalet att döma en hogshead. Länk till whiskybase har du här.

Doft: ja, det var en rejäl finish, det där! Mycket sherryfat på nosen, en söt, spritrussindränkt doft. Ett visst alkostick. Ganska stängd även efter lång luftning. En blandning av nybakat lite grövre bröd och Play-doh (jag menar det inte i negativ mening). Tittar man under så att säga ”under sherryn” finns det mer att hitta: en ganska kraftigt syrlig citruston som är marmeladig – en blandning av citron och apelsin – och försiktig vanilj. Det är lite gyttrigt och lite väl starkt alkostick, men fint och liksom…nedtonat.

Selected Malts Royal Brackla. Inte helt min påse, men klart drickbar.

Smak: den behöver tas i ypperligt små sippar för att inte bli ettrigt alkoholstark. Mer sherrytoner, inledningsvis: fikon, russin. Sedan övergår den i en mycket mjuk och fin vaniljkräm, kraftigare sådan än i doften, med en oväntat ekig beska i botten. Oväntad för att ekigheten antyder en högre ålder än 11 YO.

Eftersmak: söt sherry, inledningsvis, men inte oloroso (som inte är en söt sherry), utan mer som sherrybastarden Cream (som jag tror är en blandning av oloroso och PX, i alla fall finns PX med i mixen på Cream). Fin och liksom mjuk, men ganska kort.

Med vatten: alkosticket lugnar sig och den framstår inte som fullt så ungdomlig längre. Jag har fortfarande den där lite leriga Play-Doh-tonen med i mixen, och krossade fikon i mild vanilj. På smaken är det syrligare, på ett härligt sätt: krusbärssaft, fläderblom, en lätt bränd apelsin (stekt apelsin? apelsinsås?), med sherrytonerna långt, långt bak istället. Härligt! Eftersmaken är mer tillbaka på fikonen och ljusa russin ihop med svaga toner av spearminttuggummi.

Sammanfattning: en, för mig, lite schizofren dram. Jag kan inte destilleriet så jag vet inte vad jag ska vänta mig. Ovattnad uppfattar jag den som något för ung och spritig på doften. Inte som i ”inte redo att buteljeras”, men som i att dofter och smaker i whiskyn inte riktigt fått sätta sig än. Med vatten hittar denna hem, och blir till en härlig, avsevärt syrligare easy-drinking-whisky.

Vidare till Craigellachien!

Craigellachie 2007, Selected Malts, 10 YO, Virgin oak finish, 51,3%

Den här är skvätten billigare, en flaska på 50 cl kostar 688 kronor. Den här whiskyn är tio år gammal, och fatet gav 401 flaskor. Den har fått en sju månaders finish på ett 225-litersfat av amerikansk nyek som var hårt rostat. Alltså, det är ju hur ”ballsy” som helst att ta en whisky och ge den en finish på något så oväntat som amerikansk nyek. Dessutom ett fat som inte var kolat, som annars brukligt är.

Jag är en sucker för Craigellachie, så detta ska bli riktigt intressant att prova. Då kör vi!

Doft: inget kan stoppa Craigellachie. Ta ett annat destillat och för över på hårt rostad amerikansk nyek, och du kommer få en whisky dränkt i färsk vanilj. Här sitter Craigellachies underbart råa och grova toner fortfarande i framsätet. Solvarm tvåtaktsmotor; torkat grapefruktskal; cykelkedja; torkade äppelkuber; jordgolv. Mindre stänk av färsk lite omogen mango och torkad ananas. Sedan finns det vanilj, någonstans där bakom denna underbara, ruffiga yta. Stearin, också: värmeljus, doftar det. Det här är whisky à la ancienne som möter ”moderna” toner som vanilj och frukt, men det är de ruffigare sidorna av Craigellachie som dominerar.

Klart köpvärd brutalwhisky.

Smak: inledningsvis något snällare med rejält söt vanilj. Sedan kommer de brutalt svavliga tonerna från destillatet ihop med motoroljan och cykelkedjan igen. Här finns kraftigare frukter också, igen ananasen, en skvätt grapefruktjuice. Håll den i munnen länge, och bli rikt belönad.

Eftersmak: inleds med smuts-med-vanilj, och övergår i syrlig fruktighet med rejält oljiga toner. Underbart.

Med vatten: mer frukt och vanilj på doften nu – men de grövre noterna finns kvar. Äpplena har blivit färska och de grövre, lite motoraktiga tonerna har backat. Cykelkedjan lever dock kvar. Smaken är även den något snällare, till en början med en gräddig, smörig ton, med efter en tid i munnen är den syrligare än tidigare. Eftersmaken är härligt rå, som en blandning av motorsmuts, torrt gräs och citronjuice.

Sammanfattning: jag och Craigellachie är som sagt synnerligen kompatibla med varandra: jag älskar nästan allt jag har smakat från det destilleriet. Jag var rädd att nyeken skulle ha dribblat bort allt det jag älskar med Craigellachie – det kompromisslöst brutala i deras whiskies – men så har inte skett här. Det är mer som att någon skulle ha försökt göra whiskyn mer städad, men inte lyckats. Och jag menar det på allra mest positiva sätt. Detta är en underbar whisky, för den som inte vill att whisky ska vara inställsam och klappa medhårs.

688 spänn för 50 cl är varken svindyrt eller billigt, och motsvarar ett pris på 963 kronor om flaskan hade legat på 70 cl. Räkna in svenska skatter, kostnaden av en finish, och priset är verkligen inte hutlöst. Krydda kanske med en vilja att stödja en ny svensk oberoende buteljerare, och det blir en no-brainer att införskaffa denna flaska.

*

Med tack till Patrik för samples.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2018 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén