Springbank Local barley 9 YO

2016 släppte Springbank sin Local barley 16 YO. Sedan kom en 11 YO och en 10 YO och nu är vi nere på 9 YO, i denna den fjärde och om jag minns rätt näst sista i serien. Jag har smakat de tidigare och verkligen gillat dem, men inte skrivit noter på dem (än). De är alla utgivna på fatstyrka. De är inte billiga precis, men väldigt härliga allihopa.

Serien bygger på korn som odlats alldeles nära Springbank, och olika gårdars skörd har använts för de olika utgåvorna. Även kornsorterna skiljer sig åt mellan de olika utgåvorna. För denna 9 YO gäller tydligen att kornsorten är Optic (en vanlig ”modern” kornsort) och att det odlades på Cattadale farm. Eftersom Springbank är det enda destilleriet i Skottland som golvmältar precis allt själva och dessutom även buteljerar all sin whisky själva är denna whisky alltså i högsta grad en lokal produkt, från korn till flaska.

Nioåringen kostar 1162 kronor på Systembolaget. Utgåvan är på 9700 flaskor och den har lagrats 80% på bourbonfat och 20% på sherryfat. 576 flaskor kommer till Sverige där de släpps idag klockan tio. Alkoholstyrkan är 57,7%.

Doft: knivskarp, naturnära: smutsig lera och svagt av torv. Färsk mynta. Någon lite syntetisk godiston långt bak, ungefär som Refreshers doftar. Svagt medicinalt också – inte jod, men apotek. Den där härligt leriga tonen är to die for. Lovar gott, inget alkostick alls, men lär behöva vatten.

Smak: inleds lerigt och oerhört maltigt. Följer så havsvatten (ja, som det doftar då alltså), hö (på ett underbart sätt), smuts, minerala toner och en svag citrus långt bak. Att så alkoholstark whisky på bara nio år kan gå så lätt att smaka utan att alkoholen stör…! Blandningen av citrus, medicinala toner och den där leran är underbar.

Eftersmak: inleds som en blandning av olja och eucalyptus, övergår i smuts och kraftigt medicinala toner. Härligt.

Med vatten: doften får nu läder, cigarraska och är underbart liksom…unken. Som otvättade kläder. Det låter ju illa och kan verkligen dofta illa, men här är det skithäftigt. Smaken är härligt ung nu – yngre än utan vatten – med smält stearin, spearmint och en gammal städtrasa som du stänkt en liten skvätt terpentin på. Ja, och någon extremt söt tobak. Galet och härligt. Eftersmaken inleds med kraftig spearmint och en rejäl rökpuff; följer så saltlakrits, liten chilihetta i botten. Denna whisky förvandlades rejält med vatten.

Sammanfattning: en galen whisky. Noterna ovan får dig kanske att tveka, men tro mig, detta är fantastiskt. Whisky ”as they don’t make it anymore” – förutom på Springbank, då. Jag är inte golvad, men jag tycker det är skitbra. 90 poäng, med häng på 91 snarare än 89. Visst, över tusen spänn för en nioårig whisky är ju verkligen inte billigt. Men: gillar man traditionell, hantverksmässigt gjord whisky med smuts och vackra skavanker snarare än strömlinjeformad och middle-of-the-road-whisky är det både gott och prisvärt. Det smakar faktiskt just så gott som sitt pris, eller kanske ännu godare. Skulle jag sammanfatta denna whisky med fem ord skulle jag säga: en vacker brist på elegans.

*

Denna bloggpost bygger på ett sample jag erhållit gratis.