Tjeders whisky

Bara whisky

Santa 19

Nu är det jul igen, nu är det jul igen, och därför släpper Bergslagens en till Santa! Detta är den tredje i serien. Den släpptes 28 oktober i en liten upplaga på bara 480 flaskor och sålde slut…samma dag, right? På några timmar? Priset var 795 kronor, flaskstorleken som vanligt 50 cl och den är med stor sannolikhet 8 YO. Om inte 8 YO så är det i alla fall en 2011 Vintage, buteljerad i september 2019.

Sist, med Santa 18, hade Bergslagens dragit till med den lite crazy julmust cask finish. Den här gången heter slutlagringsfaten sherry romfat. 50 liters sherryfat fylldes med rom i mars 2018, höll rom i nio månader, sedan fylldes de med bourbonlagrad Grythyttanwhisky från 2011. I dessa sherry romfat låg så whiskyn i tio månader. (Akademikern i mig väcks: ett sherryfat som fylls med rom har med all sannolikhet haft whisky i sig först. Blir det då en third fill eller second fill när faten fylls med whisky för andra gången, men med sprit för tredje gången? Spelar roll egentligen. Ingen som helst fara med att bruka dessa fat för sprit för tredje gången, förstås, med de korta lagringstiderna. Om nu någon trodde det.)

Santa 19 är buteljerad på 53%.

Doft: jag provar denna direkt efter Two Hearts som låg på 48%, ändå är mitt första intryck att det doftar…lite. Vi nosar igen. Jodå, här finns mycket. Farinsocker, apelsin möter väldigt svag kryddnejlika, mandelmassa. Kanske en hint av dammsugare (kondisbiten!), men jag kände det nyss i Two Hearts och då kan associationer som är färska i hjärnan leta sig in i whisky en provar. (Under minst ett halvår hojtade alla i våra blindprovningar i Svenska whiskyakademien om nylagt linoleumgolv, efter att den tanken liksom tagit sig in i våra hjärnor.) Najs, men inte mer, säger min näsa.

Smak: smör, svagt av linolja; harsyra (härligt!); stora klickar med honung (sådan där ljusare på glasburk, inte akacia). Godiset sockerbitar. Spearmint. Jag upplever den som lite aggressiv mot gommen: denna behöver vattnas en skvätt.

Eftersmak: sötlakrits, saltlakrits; svagt av gräs; spearminten hänger kvar, nästan åt tandkrämshållet till och med. Lite…platt.

Med vatten (en åtta droppar i kanske 1,5 cl): yowzah! Kraftigare nu, kraftigt av både gräs och en underbar lite industriell smutsighet (hej Hazelburn!) har vaknat. Svartvinbärsblad. Vilken utveckling! Det hänger ihop, och får massor av mer liksom tryck i sig på doften. Också kanelbulle (minus kanelen). Smaken är både smörigare och oljigare (i betydelsen svagt dieselig, sådant gillar vi!), och har mer av härligt omogen ljus frukt: som att du plockat äpplen, päron och melon när de ännu är ordentligt hårda och omogna. En bit bak anas mörk frukt. Läckert. Eftersmaken blev däremot inte bättre med vatten, tycker jag: lite mer (hand)spritig, fortfarande kort. Jag tycker inte denna känns ung generellt, men på eftersmaken gör den det.

Sammanfattning: av de tre jultomtarna Bergslagens släppt hittills tycker jag 17 är överlägset bäst (från minnet, då). Jag vet att min kära vän och bloggar/vloggarkollega Anki Ulvmåne var förtjust i Santa 18 (julmust cask finish), som jag tyckte var spännande men snarare intressant än egentligt god. Denna är bra och så, men Two Hearts är en avsevärt bättre whisky i min gom. Eftersom jag inte kan låta bli att låtsas som att jag vet något alls om hur man blandar ihop en whisky: kanske det kunde vara en idé för Bergslagens att ta delar av något rökigt eller halvrökigt fat och använda det i små mängder för whiskies som i övrigt är orökiga? Det kunde månne ge ett oanat djup, och lite grann dölja ungdomen som fortfarande finns i Santa 19, om än mest på eftersmaken. För mig landar denna på säg en 82 poäng. (Minns, alla ni som kör med poäng, att jag tenderar att vara en low grader. 82 är långt ifrån ett dåligt ”betyg”.) Absolut utan tvekan godkänt.

Jag avslutar min provning, och häller upp sista skvätten Two Hearts i första glaset. För mig är det no contest: Two Hearts är den bättre whiskyn av dessa två, utan tvekan. Så alla ni som just nu efterfrågar att få köpa en Santa 19 och även Santa 17 och Santa 18 via sociala medier: fråga er själva om ni inte fastnat i seriefällan. Är det whiskyn du är ute efter, eller serien? Om ni vill ha whiskyn, satsa på Two Hearts. Eller förresten, de tre single casks som Bergslagens gav ut i serien The Art Collection är fortfarande inte slutsålda. Om min gom är något att gå på är framför allt portvinslagringen amazeballs (jag gav den galna 91 poäng). Taste them, precious! Yesssss, yessssss, buy them and taste them!

…but…what is it, precious? What is it? Sssssilent Swede from Ssssswedish Firewater? Last two releases not sold out? Single casks? Is they tasty? Buy them, precious, yesssss, buy them, too! And take them, for you!!!! (Okej, jag la en beställning för en vecka sedan och har faktiskt inte provat de två sista i Silent Swede-serien, men utgår från att de är bra. Förlåt min inre Gollum, jag såg nyligen om LOTR-filmerna.)

*

Den här bloggposten bygger på ett sample jag erhållit gratis.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén