Fatsvammel och andelsvandel

Den här texten handlar om en av whiskysveriges mest kända personligheter. Han är sedan många år tillbaka en whiskyinfluencer, redan från tiden innan den termen fanns. Han syns på whiskyevent, på kända whiskykrogar och i whiskytidningar. Vi har träffats ganska många gånger, på olika evenemang genom åren. En gemytlig, helskön lirare när man ses. Vi kan kalla honom Profilen.

Något står dock inte rätt till. Sedan ett antal år har den här mannen administrerat en del whiskyfat. Folk har alltså köpt in sig i andelar av fat som han har hand om. Det har återkommande och från många håll i ganska många år nu framkommit kritik av hur Profilen sköter sina fat. Andelsägare som inte får sina andelsägarbevis, de läggs inte till på mejlinglistan över de som äger andel i faten trots påminnelser, folk frågar efter information men får inte några svar, och så vidare. Det har länge och för många varit alldeles uppenbart att Profilen skulle behöva hjälp med sin fatadministration.

Jag började nyligen misstänka att förklaringen till trasslet är något värre än att det är krångligt att hålla reda på många fat och vilka som är med i vilka fat. Profilen verkar ha satt i system att ta betalt för andelar i fat och sedan hoppas att folk ska glömma att de har andelar i faten. Och långt värre: en del av faten är lite för bra för att vara sanna.

Jag har själv inga andelar i något av Profilens många fat. Jag skriver alltså inte detta av ekonomisk egennytta. Men när jag började titta lite närmare på några av faten blev jag förbryllad. Mitt intryck av att något var konstigt stegrades till att det hela såg illa ut. Eller till och med mycket illa. Jag är nu helt övertygad om att åtminstone tre av de fat Profilen administrerar inte existerar.

Ändå är det inte där vi behöver börja. Vi går istället till de redan buteljerade privatfat som Profilen har gjort relativt nyligen, med särskilt fokus på en av dem. När kritik av Profilens svajande fatadministration blossade upp igen för ett antal månader sedan lade han upp denna bild i sociala medier, uppenbart för att visa upp de fat han hittills buteljerat:

Bra så.

Det är bara ett problem: den där Springbankflaskan i mitten är i princip bombsäkert fejk.

Vi börjar med en perifer konstighet: hur kommer det sig att ingen människa annat än Profilen själv har delat en bild på denna buteljering? Om han nu administrerat ett first-fill sherryfat från Springbank, varför har ingen annan i whiskysverige någon gång delat att tjoho kolla på mina Springbank som jag fått från att ha haft en andel i det här fatet? De sociala medierna i vår lilla svenska bubbla är små. Även minsta lilla privatbuteljering från små destillerier blir ofta snabbt synliga i våra whiskygrupper. Ett helt sherryfat, det vill säga minst ett par hundra flaskor? Från Springbank? Buteljerat för fyra år sedan, och jag har aldrig sett foto på flarran annat än från Profilen? Redan det är konstigt. Är lite…mysko.

Buteljeringen dyker också upp i en reel som Profilen delade i våras. Här kan man se lite mer detaljer på flaskan:

Denna passerar antagligen för ett otränat öga. Jag reagerade inte på fotot där Springbankflaskan står i mitten första gången jag såg det. Men… För den som kan sitt Springbank och som tar sig tid att stanna upp och verkligen pausa denna reel och se på denna bild blir det snabbt tydligt att den innehåller flera konstigheter.

1. Färgen på etiketten är fel. Privatfat från Springbank har etiketter printade på gräddvitt papper med tydlig struktur på. Den här flaskan har en märkligt kritvit etikett, som när du har skapat en etikett själv och printat på vanligt vitt papper. Som kontrast kan vi visa på en privatbuteljerad Springbank ur mängden från något auktionshus, till exempel såhär:

2. Året då fatet ska ha fyllts är inte möjligt. På etiketten står det ”Distilled 2007”. Men det sista året då Springbank erbjöd privatfat var 2001. Detta kan lätt verifieras i whiskybase, skriv bara in Springbank private och du dränks i träffar. Sedan 2002 har destilleriet hållit stenhårt i sin egen sprit. Inte ens rejält välrenommerade oberoende buteljerare har lyckats få tillgång till några Springbankfat. Ändå ska just Profilen som cirka enda person i världen ha lyckats få köpa ett privatfat på Springbank så sent som 2007? Nej du. Året då fatet ska ha fyllts är helt enkelt omöjligt.
3. Jag är dock långt ifrån en expert på fejkflaskor. När jag tyckte att denna buteljering såg misstänkt ut kontaktade jag därför Ronnie Grant, Springbankexperten över alla Springbankexperter (om man inte ska prata med folk på destilleriet). Jag skickade bilden på Profilens buteljering, påpekade att fyllningsåret 2007 var märkligt och undrade vad han trodde. Han skrev direkt tillbaka att ”something is not right with this” och pekade på detaljer som skulle kunna bekräfta att eller om flaskan var fejk vid närmare inspektion, samt bad mig kontakta Springbank som kunde kolla på vissa saker i större detalj.
4. Jag kontaktade då David Allen på Springbank. Han är chef för försäljning och marknadsföring där. Om någon vet är det Allen. Han mejlade tillbaka och skrev mer eller mindre rakt av att den här buteljeringen är fejk. Detta inte bara av anledningen jag tog upp i mitt mejl till honom, året då whiskyn skulle ha lagts på fat. David frågade runt bland de anställda på destilleriet om någon kunde minnas att ha buteljerat detta fat. (Minns att de numera buteljerar privatfat ypperligt sällan.) Ingen på destilleriet kunde minnas att ha varit med och genomfört denna buteljering. Han skrev vidare:

You’re right to be suspicious […] The label uses our private bottling template, same layout, fonts etc but looks like text has been removed and the logo added in that space.  Private bottling labels are also printed on a cream paper, never white and we don’t trim the labels as close to the black border round the edges.

Just den där sista poängen hade jag inte tänkt på. Skillnaden mellan Profilens ”Springbank” och äkta privatbuteljerad Springbank blir tydlig när man tittar även på denna detalj – jämför avståndet mellan den svarta gränsen och etikettens kant på auktionsbilden ovan med bilden från Profilens flaska. Det är en värld av skillnad.

Så, destilleriet själva säger alltså ganska rakt av att flaskan är fejk. Detta är inte en privatbuteljerad Springbank gjord för Profilen, som Profilen flera gånger har påstått.

Varför är denna enda flaska så viktig? Av två skäl. Den uppvisar ett beteendemönster: vi har att göra med en människa som inte drar sig för att luras. Och det är heller inte första gången. Redan 2015 stormade det kring Profilen över en buteljering han gjorde med gammal Islaywhisky. Det var uppenbart att det inte var samma whisky i alla flaskor, eftersom färgen skiljde sig åt betydligt. Lika uppenbart var det att åtminstone en del av de där flaskorna inte innehöll gammal Islaywhisky.

Denna ”privatbuteljerade Springbank” är vidare viktig eftersom Profilen har använt existensen av denna buteljering för att visa på sina kontakter och äktheten i de whiskyfat han ska ha från just Springbank. Denna ”buteljering” har därmed legitimerat faten; har visat att Profilen rimligen faktiskt kan ha fat där.

*

Det är ju bara det att Profilen, av allt att döma, inte har det. I augusti och september 2018 annonserade Profilen ut att han hade fått köpa upp två sherryfat med Springbank från ett dödsbo. Whiskyn sades då vara sex år gammal. Bilden som medföljde annonserna för att få folk att köpa in sig i fatandelar föreställde dock inte Profilens fat. Faten som ni ser på bilden nedan är bourbon barrels, inte sherry hogsheads, och de är fatfyllda 2013 med sprit destillerad från lokalt odlat korn för Local barley-serien, inte 2012. Det kan förvisso vara svårt att få tag på foton på ens fat i Skottland, men nog är det konstigt att prata om hur man har fått köpa två fat Springbank, och illlustrera det hela med två fat Springbank som en inte äger? Såhär såg i alla fall annonseringen för att vara med i Profilens två sherryfat från Springbank ut:

Förutom dessa två fat administrerar Profilen ett till fat från Springbank, också det ett sherryfat men med destillatet Hazelburn. Det fatet fylldes 2011 och andelarna såldes vad jag har förstått 2019. Även detta fat annonserades med bilder på fat som inte ägdes av Profilen:

Problemet med de här tre faten är delvis detsamma som för den fejkade buteljeringen med Springbank fatfylld 2007: det finns inga privatfat från Springbank där spriten lades på fat så sent som på 2010-talet. Inga, som i, precis ingen person har fått fylla ett privatfat där sedan 2001.

Betänk att detta destilleri har fans över hela världen och att många av dem är världsstjärnor i whiskyvärlden. Dessutom: sedan en tid tillbaka är hypen för just Springbank enorm. Den som skulle ha ett privatfat där skulle sitta på en guldgruva. Så, inte en människa har fått köpa ett privatfat där sedan 2001, men just Profilen har som enda person fått göra det? Eller, ännu mera osannolikt: en enda person fick göra det, och den personen dog, och just Profilen fick överta just dessa fat? Sällan Stellan.

Men…kanske du tänker nu. Han kan ju ha köpt faten av någon annan? En broker, en oberoende buteljerare, och sedan av någon anledning bara sagt att han fått ta över dem från ett dödsbo? Inte det heller. David Allen förklarar i sitt mejl till mig att Springbank håller stenhårt i sina fat. Sedan de slutade med privatfaten säljer de inte en droppe, inte heller till oberoende buteljerare eller brokers. Även det kan verifieras i whiskybase. Sök bara på Springbank med fatfyllningsår efter 2001, och du ser att destilleriets ägare vakar över sin sprit som Smaug ruvar över sin skatt i Ensamma berget. (Här har du en länk för Springbank 2005:or, bara som ett exempel. Klicka sedan på ”Bottler” för att se samtliga buteljerare som buteljerat Springbank fatfyllt 2005 – bara destilleriet och Cadenhead’s som de äger. Variera sökningen genom att ändra år där det står ”Vintage”. Att söka i whiskybase är inte jättelätt, därav denna lilla utvikning.)

Jag tänkte länge att det var konstigt och lite väl konstigt att Profilen kunde ha de här Springbankfaten. Särskilt tyckte jag det lät märkligt att någon enda människa skulle kunna sitta på ett fat med Hazelburn, en sprit Springbank bara destillerar ett par månader om året, om ens det. Men nej, det är mer än konstigt.

Jag meddelar Allen att personen i Sverige som lagt upp den där bilden på en privatbuteljerad Springbank fatfylld 2007 också administrerar sherry hogsheads med Springbank och Hazelburn fatfyllda på 2010-talet. Hans reaktion är inte en av försiktigt ifrågasättande skepsis. Tvärtom, han är tydlig med att sådana här fat helt enkelt inte finns tillgängliga. Formuleringarna är starka. När jag frågar Allen om jag får citera lite ur hans mejl förklarar jag själv att givetvis kommer jag inte citera det där och det där som du skrev. Ni förstår.

Den på Springbank som har benkoll säger alltså utan minsta darr på manschetten att det inte finns någon möjlighet att dessa fat existerar.

Nästa år när Springbankfaten är tolv ska de buteljeras, enligt vad Profilen alldeles nyligen har påstått i sociala medier. Vad är det då som han hade tänkt sig buteljera egentligen, och kalla för Springbank? Eller kommer buteljeringarna bara, som med en del andra av hans fat gjort på sistone, mystiskt och oändligt dra ut på tiden? Profilens fat tenderar nämligen att liksom nästan alltid vara på vippen att buteljeras. Eller så är de buteljerade, men flaskorna är så långsamt på väg att levereras.

Och det är ju inga småsummor som är i omlopp. Om alla andelar i de där faten Springbank och Hazelburn är sålda handlar det om bra mycket mer än en kvarts miljon kronor. Och försäljningen av andelar har inte tagit slut. För bara några dagar sedan var några människor intresserade, och Profilen förklarade att det på grund av avhopp fanns lediga andelar och bad dem höra av sig för detaljer om de här faten. Fat som alldeles uppenbart inte kan finnas.

Lägg till detta även en del andra varningsflaggor. Profilen är administratör för en stor whiskygrupp. När andelsägare eller folk som köpt flaskor uttryckt kritik av Profilen i denna grupp försvinner deras trådar snabbt. I andra fall stängs kommentarsfunktioner snabbt av, och sedan försvinner trådarna. Detta är ett återkommande mönster sedan flera år. Samma sak har skett med trådar som ifrågasatt hanteringen av och äktheten i den där buteljeringen med gammal Islaywhisky. Nästa varningsflagga: Profilen är inte nådig vid de få tillfällen då han svarar på kritik. Han verkar närmast uppfatta all kritik som uttryck av avundsjuka på hans onekligen centrala position i whiskysverige. Att han själv skulle ha gjort något fel någonsin i någon enda fråga verkar vara honom fullständigt främmande. Även vid tillfällen då saker och ting verkligen inte alls har fungerat har jag aldrig att sett honom be någon om ursäkt, för något. Tvärtom framkommer en högdragen och otrevlig människa som står i stark kontrast till den person jag flera gånger träffat på whiskyevent. En som förminskar, förlöjligar och förklarar för den som kritiserar är personen är en elak, avundsjuk och otrevlig männska som Profilen aldrig mer vill ha att göra med.

Det är ett synnerligen effektivt sätt att tysta kritik. Vi pratar om någon som är mycket känd i whiskysverige och som för åtta år sedan uppenbart inte hade rent mjöl i påsen gällande den där buteljeringen. Nu har han i många många år kraftigt misskött sin fatadministration. Och whiskysverige, så ock jag själv, har knutit handen i fickan och sagt…nästan inget. Eftersom den som kritiserar blir omilt behandlad.

Jag har bara tittat ordentligt på tre fat och en flaska, detta för att de är eller snarare sägs vara från ett destilleri jag kan väl. Profilen administrerar många andra fat. Finns de då, allihopa? Jag är inte övertygad. I flera fall verkar som sagt buteljering dra ut något oändligt på tiden. Fat sägs ständigt vara på gång att buteljeras snart eller nästa år. Sammantaget innebär detta ett mönster och en medveten strategi av förhalning.

Om någon buteljerar en gammal Islaywhisky utan att det ens är samma whisky i samtliga buteljer och i alla fall en del av dem definitivt inte innehåller gammal Islaywhisky – vad mer är den personen kapabel att göra då?

Men tänk om. Tänk ändå om jag har fel, trots allt? Tänk om till och med David Allen och alla som jobbar på destilleriet minns fel? Tänk om, ändå, även om det verkar totalt omöjligt? Denna granskning innebär allvarliga anklagelser om direkt olagligt beteende. Något sådant skriver en inte utan att ge den berörda personen en möjlighet att förklara sig.

Det har jag gjort. Jag skrev till Profilen i tisdags. Jag berättade att jag tänkte skriva den här texten. Jag bad honom svara på min misstanke om Springbankbuteljeringen är äkta. Jag skrev att jag misstänkte att de tre faten från Springbank ”helt enkelt inte existerar”. Jag ville få svar på hur han i så fall fått tag på faten, deras fatnummer (originalen, inte hans egna fatnummer för sina fat – om jag säger att jag äger fatet Tjeder 2011-3 är det meningslös information), och jag ville få veta var faten lagras idag. Jag skrev att jag ville ha svar senast på torsdag den 24 augusti, så att hans ord skulle kunna tas med i texten jag tänkte skriva.

Detta meddelande såg Profilen någon timme efter att jag skickade det i tisdags. Och svarade…inte alls. På torsdagens morgon frågade jag om han inte tänkte svara alls, inte ens ett inga kommentarer. ”Svar kommer!” skrev han då, direkt. Sedan, kvart i nio på kvällen, kom detta:

Halloj!

Har inte glömt dig 😊

Väntar på svar från mina kontakter innan jag kommenterar. Återkommer asap.

Låt det här svaret sjunka in. Tänk att det var du: någon har sagt att du har fejkat en buteljering och att flera av dina fat inte finns. Och mer än två dygn senare är detta vad du svarar.

Detta ska vara fat som Profilen ägt i 4–5 år. Och han vet inte var de finns? Vad de har för fatnummer? Hur han köpte dem? Och den där fejkade etiketten då? Behöver han svar från sina kontakter även där?

Känns det fortfarande som att Profilen har tre whiskyfat från Springbank?

Och hur djupt är egentligen kaninhålet?