Tjeders whisky

Bara whisky

Compass Box The General

”Compass Box The General.” Det är ett vanligt förekommande svar i trådar där folk frågar ”Kan någon säga en riktigt bra blended?” Jag har länge längtat efter att få hälla upp den whiskyn i ett glas. Ni vet, med den där lite febriga och farliga intensiteten hos Galadriel, när Frodo säger att hon kan få Ringen.

Och så hörde mannen med alldeles för många galna öppna flaskor, vännen Frans M, av sig – eller om det kanske var jag som inte kunde motstå mina principer att inte fråga om folk vill sälja av ett sample, och frågade om han kunde skiljas från tre centiliter? Vi genomförde ett samplebyte, och här sitter jag nu med The General i glaset. Tack för det, Frans!

The General är en blended Scotch whisky, alltså en skotsk whisky som innehåller både malt- och grainwhisky. De yngsta komponenterna i whiskyn är 33 år gamla, de äldre sägs vara 40 år. Det gör den formella åldern till 33 YO. Jag har hört glunkas men inte sett det bekräftat att de ingående faten ska ha varit antingen blended at birth eller blended tidigt, alltså att de olika malt- och grainkomponenterna lagrats tillsammans i faten antingen från fatfyllning eller från kort därefter. Dessa fat med redan blended whisky blandades sedan samman för att skapa The General. Alkoholhalten ligger på 53,4% och utgåvan blev på det härligt jämna 1698 flaskor. Ingående fat var både bourbon och sherry.

Doft: ja men hej på dig du. Perfekt balans och så underbart smeksam silkeslen doft. Gamla dammiga läderbundna böcker, rejält intorkade mörka frukter. Svartvinbärsgelé. Apelsin, eller…grillad apelsin. Möbelpolish galore. Kraftig sherrylagring, jag skulle nog ha gissat på gammal Glenfarclas blint (säg en 30 eller +30 år). Detta doftar inte som en blended, men å andra sidan har jag ju inte jättemycket erfarenhet av att dofta på blended i den här åldern… Polkagris, lakritsrot. Mycket inbjudande och härlig doft, och mycket välintegrerat.

”Lådan” som följde med alltså…! Här flaskans baksida, som synes.

Smak: mörka frukter inleder, sedan kommer de dammiga böckerna och lädret. Oväntat att alkoholen känns också, det brukar den inte göra efter såhär många år på fat. Dyra invaxade trämöbler, ett stänk båtfernissa. Fruktigheten är en vägg av dadlar fikon svarta vinbär – väldigt mycket svarta vinbär. Inga besvärande tanniner alls förutom de första säg fem sekunderna; man kan hålla denna i munnen hur länge som helst. Svag sötma som av godiset sockerbitar. Mycket trevlig.

Eftersmak: kakao i början, eller om det är mörk choklad. Detta följs av lite bränd lakrits, espresso, igen de dammiga böckerna. Lite kort månne, men otroligt djup och koncentrerad.

Med vatten: doften får inledningsvis en svagt blommig ton som är riktigt härlig; apelsinen är inte längre grillad och det hela är rejält mycket vaxigare. Även smöriga toner kommer fram. Doften liksom ”ljusnar”, om än det gamla distingerade sherrylagrade hänger kvar är det nu piggare, friskare. Smaken är ännu bättre med vatten, med just smör och en del kryddor som vaknat till liv, men annars på samma smaker som tidigare – underbart. Eftersmaken har fått både spearmint och polkagrisar, men också en något ettrig kryddighet. Den blev inte dålig med vatten, eftersmaken, den var bara ännu bättre innan.

Sammanfattning: en väldigt, väldigt bra blended whisky. 90 poäng, kanske 91. Jag smakar på den igen vattnad och dör lite av lycka av att få smaka på det jag har i glaset: nej, det måste bli 91. En mycket, mycket bra whisky. Ett slags whisky som jag önskade att jag hade en flaska av – eller, jag önskar att jag hade köpt en flaska av denna när det begav sig, då kostade de runt €250. Numera har de skjutit i höjden på auktionssidorna. Ytterligare en av dessa whiskies att lägga till den där långa listan av ”köp när delar av andrahandsmarknaden har kraschat någon gång om fem–tio år eller så”, alltså.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén