Tidningen Allt om whiskys whiskystipendium är en kär och fin tradition. Jag själv fick det för åtta år sedan, startade den här bloggen av bara farten redan före själva resan och fick en vän för livet i Frida Birkehede. Buteljeringarna för Allt om whisky som stipendiater väljer ut brukar vara bra, även om ingen förstås lyckats slå fat 1085 fyllt 1997 från Pulteney distillery, men det beror ju på vilka exceptionellt bra näsor som valde just det fatet när det begav sig… Men jag tramsar. Redaktören Emma Anderssons artikel om Andreas Eliasson och Johan Blom och 2022 års stipendiatresa hittar du här, en artikel varifrån jag också skamlöst har stulit fotot ovan som jag låter illustrera denna bloggpost – för övrigt något av ett raritetsfoto i det att Johan Blom är med på bild utan att fotografen heter Johan Blom. Men nu blev det ju trams igen, vad fan?
Jag har fått ett sample från någon och minns inte vem det är. Kanske från Emma? Samplet innehåller anCnoc 2007, fat nummer 217, buteljerad 2022 och släppt året därpå. Fatet valdes alltså av Andreas och Johan. Whiskyn håller en alkoholstyrka på 52,5%, fatet gav 252 flaskor, priset var (och är!) 1500 kronor minus ett och här är den i whiskybase.
Doft: vid första nosningen är den en vaniljdröm, som kakan drömmar. Men det finns så mycket mera här: päron, som syrligt pärongodis, och en svag pepprighet som jag upplever som rök eller röktouch – en sådan där som kan komma från kolade fat snarare än från rökig malt. Kanderade apelsinbitar, sådana där som man ska sätta på en cupcake. Ett litet alkostick.
Smak: Fin komplex fruktighet: honungsmelon, nätmelon och äppelkaka. Ljunghonung och stearin. Det finns en tydlig rökighet även här tycker jag, var det till och med ett mycket lätt rökigt destillat? Gott!
Eftersmak: syrligt fruktgodis (om du tar bort verkligen allt socker ur det), äppelcider (söt, denna gång, konstigt), spearmint.
Med vatten: avsevärt syrligare, surare: någon har pressat citron- och grapefruktjuice ned i den tidigare blandningen. Smaken är också den syrligare inledningsvis, men har också fått enorma mängder flädersaft i sig. Mycket somrigt. Eftersmaken är härlig: sommaräng, fläder, kola.
Sammanfattning: Denna whisky släpptes den 25 maj och det finns faktiskt fortfarande några flarror kvar på enstaka Systembolag. Det är förvånande eller kanske bara en effekt av Bolagets distributionssystem – behöver man ta sig till just de där bolagen där den finns numera, tror jag? Visst är det så? Detta är en bra whisky, ett bra fatval. En lagom kraftig sprit har legat i ett bra fat och plockats vid sin ”sweet spot”. Det finns tusen sinom tusen sådana här buteljeringar, men det gör absolut ingenting. Välintegrerat, gott, härligt, en mysig dram att njuta av. 85 poäng. I min bok betyder det att den anbefalles som inköp: 85 är bra, översätt ungefär till Jim Murrays 93.