Longrow, Springbanks röksprit, är tillbaka. Nu på fredag den 24 april släpps batch 2 av den nya buteljeringen 100° Proof. 100 Proof betyder 57,1% när vi är i Skottland med deras stolliga proofsystem. Liksom batch 1 är denna buteljerad 2025, men i november. Om du läser detta långt efter släppet och undrar vad du själv har: om det står 25/223 laserprintat på flaskan är det batch 2 av denna buteljering du har i handen; batch 1 har istället 25/1.
En flaska av batch 2 kostar 779 kronor och en ganska rejäl dos, 1074 flaskor, kommer till Sverige. Jag kan sätta en högerarm på att jag någonstans hittat att denna ska vara slutlagrad i typ två år på fat som innehållit rödvin från Rioja. Aha! Källan för det är whiskybase, tydligen. Att Longrow 100 Proof (båda batcherna) är whisky som slutlagrats på rödvinsfat är allmänt känt, men om whiskybase har rätt ska det denna gång alltså vara Riojafat.
OK, då kör vi!
Longrow 100° Proof (batch 2, 2025), 57,1%
Doft: ganska elak, köttig, kryddig. Ingefära, svagt av rosépeppar, rumsvarmt kött, chilipeppar, tång. Det finns ett enormt rökmuller här, men långt bak; jag misstänker att röken verkligen kommer släppas loss med vatten. Det finns någon syltig eller bärig ton här också. Och…betong. Faktiskt. Läckert.
Ett monster!
Smak: mycket rökigare och jävlar vad underbart ful röken och hela smaken är. Brutalare än nästan allt som kommer från Islay. Bränt kött, plåster, gips, vitpeppar, varm ko. Järn, rost. Man kan ha den här i munnen hur länge som helst och hitta mer och mer smaker. Underbart.
Eftersmak: tjock, smutsigt oljig rök; järn, igen; rejält sur lime; starkt kaffe. Samma plåstertoner som i smaken. Jag är mycket mer förtjust i denna batch än batch 1, helt klart; den gav jag 83 poäng.
Med vatten: vattnet frigör en hel del av röken, men också de stora mängder gips jag hittade särskilt i smaken. Smaken är fortsatt underbart ung och rå och härlig, men jag tycker den nästan var ännu bättre på buteljeringsstyrka. Eftersmaken har fått någon ton av hårt bakat surdegsbröd.
Sammanfattning: den här whiskyn är inte en örfil. Den är ett Tom Waits-skrik, gärna när han använder megafon. Lyssna på låten Filipino Box Spring Hog från plattan Mule Variations. Så är denna whisky. Tycker man om att utsätta sig för sådana attacker på sinnena är detta en bra whisky. Verkligen inte en skvätt sprit för nybörjare. Själv är jag förälskad. 87 poäng.
*
Denna bloggpost bygger på ett sample jag erhållit gratis.
