Väääääääldigt long time no smaknoter! Det har många randiga och rutiga orsaker men skulle innebära en hel roman så nä – vi kastar oss in i spriten på en gång istället. Två flarror som släpptes i maj och som tyvärr redan är slutsålda.
Kilkerran 8 YO Port cask matured, 57,9%
258 flaskor av denna kom till Systembolaget och släpptes den 19 maj. De kostade 758 kronor och givetvis sa det bara poff! och så var det slutsålt. Här är buteljeringen i whiskybase. Såhär ser en flarra ut:
Doft: Så mustig, så maffig, så härlig. Läder och något bakverk med kakaostark chokladsmak. Någon mörk skokräm. Eller är det läder, eller mer som en tänker sig att pälsen på ett levande djur doftar? Espresso också. Jättehärlig doft, detta kan man sitta och nosa på mycket länge. Noll alkostick vilket förstås förvånar på dessa styrkor och denna ålder. Så balanserat och så kraftfullt.
Smak: visst är alkoholen i vägen i början men det ordnar upp sig ganska fort. Viltstek med rödvinssås, inklusive någon rejält medkokt kryddighet som om det var en gryta, inte en stek. Romerska bågar. Mycket kaffe även här. Helt i linje med doften. Fet munkänsla. Mycket bra.
Eftersmak: instant coffee och igen den där viltsteken. En kryddighet där vitpeppar anas, med lite mintgelé.
Med vatten (rejäl skvätt): jättefin, och samtidigt en helt annan whisky. Mer koppar, till och med lite svagt blommig. Viss ton av anis också? Smaken är fantastisk nu: mer milt fruktig (meloner, apelsin, gula äpplen) samtidigt som de tidigare tonerna finns kvar, om än svagare. Lite sjögräs har hittat in i den underbara mixen. Eftersmaken är en kraftig käftsmäll av kaffe och vidbränt kött, helt fantastiskt.
Sammanfattning: med alla pengar ägargruppen sitter på, varför kan de inte bara ösa på med produktion året om på Glengyle? Whiskyvärlden behöver mer av sådana här whiskies med kraft och karaktär. En riktigt bra whisky. Grattis till alla er som köpte en flaska. 90 poäng.
Kilkerran 8 YO Sherry cask matured, 58,1%
Här är den i whiskybase. Denna kostade 758 kronor vid släppet på Systembolaget i maj.
Doft: relativt den portlagrade, en subtil viskning. Bärig mer än sherryfruktig egentligen: syrligare bär med i mixen också, som ett möte mellan lingon och björnbär. Ganska kraftiga toner av honung. Svartvinbärsblad. Varm sand. Välbalanserad och fin. Bra whisky.
Smak: inledningsvis syrligare eller kanske surare: den där disktrasan som Anki Ulvmåne lärt mig finns ibland i sherrylagrad whisky. Bättre med lite tid i munnen: svagt chokladig. Chilistänk. Kolanappar. Någon svag lite tråkig ton som av plast, tänk som doften av en tom plastdunk i en varm bil.
Eftersmak: honungen från smaken kommer igen här, men mer citrus men vilken hittar jag inte.
Ny flaskdesign med Kilkerrans pannor i glaset minsann…
Med vatten (en rejäl skvätt, inga droppar här inte): ytterligare lite försiktigare, och med lite mer av den där underbara smutsen som hör Campbeltown till. Typ: en havsstrand med gammalt sjögräs och svaga toner av citrus. Smaken: folks, we have a swimmer! Underbar, balanserad, så snygg sherrybomb plötsligt. Kakao, kanel, ännu mer glöggkryddor och kolasås ihop med russin. Ett mycket bra exempel på en whisky som blir bättre med vatten. Eftersmaken går på samma linje som smaken. Vilket lyft!
Sammanfattning: härlig sherrylagring detta. Portwhiskyn vinner helt överlägset i min bok men denna hoppade från en schysst whisky till något mycket mer med vatten. 86 poäng.
Som alltid håller Kilkerran hög kvalitet, till och med mycket hög kvalitet. Om jag bara hade provat de här i tid för släppet – då hade jag klickat som en stolle på den där portlagrade asså…!
*
Denna bloggpost bygger på samples jag erhållit gratis.
