Tjeders whisky

Bara whisky

En maffig sherrybombsdoldis

En gång för länge sedan fanns Mortlach 16 YO i serien Flora & Fauna som ges ut av Diageo. En bra och synnerligen prisvärd sherrybomb. När Diageo 2014 valde att lanserade Mortlach som singelmalt drog de tillbaka buteljeringen och priserna sköt i höjden till helt oproportionerliga nivåer. Sedan dess letar sherrybombsentusiasterna efter vettiga substitut. Aberlour a’bunadh kan vara en, Glen Garioch 15 YO en annan. Jag har dock hittat en riktigt bra en, tycker jag.

Tyvärr finns inte Diageos serie Flora & Fauna på Systembolaget. Kanske att den håller på att nedmonteras helt efter alla dessa år? Det vore sorgligt. Även om whiskies i serien sällan är helt otroligt bra är de alla habila och bra singelmalter. Men jag tror faktiskt att serien aldrig funnits på bolaget tidigare heller. Lite synd: åldersbestämd singelmalt för vettiga priser finns det liksom inte precis gott om dessa dagar.

Whiskyn jag provade var Benrinnes 15 YO. Den är som för det mesta brukligt är i denna serie buteljerad på behagliga 43%. Om du bara ”eh? Benrinnes?” kan jag svara ”inte konstigt, för J&B och Johnnie Walker”. Det är främst dit de går, de många miljonerna literna som Speysidedestilleriet kokar. Som singelmalt är det ett mycket okänt destilleri. Mina egna erfarenheter är begränsade.

Benrinnes vid Ben Rinnes (berget bakom). Fotografi av ”Whisky Cyclist”, Martyn Jenkins, 2013.

Doft: alla som säger att whisky måste vara 46% eller uppåt kan lämna läktaren och närma sig detta glas omedelbart. Här finns tillräckligt med sherrykraft och vrål från ett kaxigt destillat att räcka en livstid. Kakao, limejuice, svavelpuffar som känns som att de kommer från råspriten snarare än faten, men vem vet; för någon som provat mycket whisky är smaknoten ”wormtubsig” begriplig, men jag vet inte hur man beskriver det i ord. Tänk något i stil med köttigheten hos Mortlach, kanske. En halstablett jag minns från jättelång tid tillbaka som hette Dr Dryels. Google säger att de fortfarande finns. Koncentrerad svartvinsbärsjuice. Träolja, massor av träolja. Kanel, också: detta är en sherrybomb gjord på rejält kraftig destillat. Gamla kläder på en vind. Jag minns Flora & Fauna-buteljeringarna som trevliga och så, men rätt ordentligt tillrättalagda och liksom middle of the road. Här har inte ens Diageos superproffsiga blenders kunnat tämja spriten från faten till något som är kommersiellt och brett tilltalande: det här är en whisky för maltnördar. Fantastiskt.

Smak: oh hello worm tubs! Svagt äggigt och lite pepprigt; otända tändstickor; sherryfruktighet, mjölkchoklad och romerska bågar. Med tid i munnen kommer en underbart elak oljig ton som känns som smörjolja eller motorolja. Jösses vilken trycka. Visst finns här den där sura disktrasan som Anki Ulvmåne hjälpt mig hitta i moderna sherrylagringar, men till min förvåning funkar den. Det är ett kaos och ett gytter av smaker och otroligt egensinnigt. Denna whisky spelar på den där planhalvan där Craigellachie och Mortlach och dit Old Pulteney ofta men inte alltid hittar.

Eftersmak: mjölkchokladkaka möter skogiga toner – mossa? Tallar? En lite dyig smutsighet.

Med vatten: jodå, det finns ännu mer att hämta. ”Snällare”; farinsocker möter svartvinbärsjuice. Smaken något sötare än tidigare, även den något snällare och mindre spretig. Mer ”kommersiellt” kanske, men jag föredrog denna på 43%. Eftersmaken har fått mer möbelpolish eller träolja i sig.

Sammanfattning: jag är riktigt ordentligt imponerad av denna whisky. Med tanke på att det torde vara enbart sherryfat i denna och sherryfat är våldsamt variabla vore det kul att veta när just denna flaska buteljerades, men jag minns inte vem jag köpte detta sample från eller hur länge jag har haft det.

Tyvärr finns alltså inte Flora & Fauna-buteljeringarna på Systembolaget. Utomlands är denna mycket prisvärd i dagens hysteriska prisklimat: runt 600 spänn för en officiellt utgiven femtonåring på sherryfat får lov att sägas vara ett riktigt bra pris. (De där priserna skrämmer mig förresten alltid, eftersom de visar de otroliga vinstmarginalerna som destillerierna har när de inte säljer sin whisky så billigt…!)

Dessutom kommer dessa buteljer snart att smaka annorlunda. Benrinnes ändrade helt sin destileringsregim 2007 eller 2009, beroende på vilka källor en litar på. Benrinnes 15 YO Flora & Fauna kommer alltså, om det var 2007, ganska snart att bygga på en helt annan sprit. Hade jag en annan ekonomi skulle jag gladeligen köpa 12 flaskor Benrinnes 15 YO Flora & Fauna för att kunna smutta i mig från nu till graven. Perfekt liksom genre av whisky: svagt varumärke ger lågt pris; det är synnerligen låg chans/risk att priserna på denna kommer stiga massor eftersom cirka ingen har hört talas om Benrinnes vilket håller undan de som hoardar whisky med dollargrin i ansiktet; whiskyn är bra. Det är inte lätt att hitta sådan whisky numera.

Poäng, ja. Ja, banne mig, har jag blivit en high-grader? Vad är det som händer? 89 poäng. Det gör att jag ligger runt fyra poäng högre än whiskybase, där brukar jag aldrig befinna mig. Detta är helt enkelt en förvånansvärt högkvalitativ whisky.

*

Tack till dig jag köpte detta sample av, tyvärr minns jag inte vem du är.


Nästa Inlägg

Lämna en kommentar

© 2021 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén