Vätte var en av de två första i den så kallade Väsenserien. Den lanserades i oktober 2017 på Systembolaget till priset av 995 kronor för en flaska på 50 cl. Det handlar om whisky från det nedlagda svenska destilleriet Grythyttan, som buteljerats av Bergslagens independent bottler. Vätte är lagrad på en blandning av normalstora bourbonfat och små sherryfat på 50 liter. Den buteljerades på den maffiga fatstyrkan 59,5%. All ingående whisky lades på fat 2011, vilket gör åldern till fem eller sex år.
Som med i princip alla utgåvor av whisky från Gryhyttan darrar Bergslagen independent bottler lite på manschetten när det gäller antal; 850 står det i whiskybase, cirka 850 skrev Bergslagens på sin hemsida om denna utgåva. För framtida utgåvor vore det en lisa för själen om de ville skriva ut antalet flaskor i varje utgåva på buteljerna, och ange batchnummer för whiskies som återkommer flera gånger om.
Vätte är nu slutsåld på bolaget.
Doft: Sherryn dominerar i princip helt här. Björnklister; mosade russin; kolapaj; laktritspulver. Spunnet lätt bränt socker. Ordentligt med färsk vanilj. I jämförelse med Skogsrå är detta många, många poäng bättre.
Smak: sötsimmig sherry, med lite julkryddor som möter de där mosade russinen; skirat smör; mörka vindruvor; kanske svarta vinbär. Alkoholhalten gör detta svårprovat utan vattning.
Eftersmak: ganska anonym i jämförelse med doft och eftersmak till en början, men med lite tålamod kan den låsas upp. Sötlakrits möter svag vanilj möter en blandning av kokosmjölk och kakao. Najs.
Med vatten: doften får de där tonerna av kåda som jag också hittade i Skogsrå, men framför allt rejält med fernissa. Varm tallskog, också. Smaken är många gånger bättre nu, en sherrysimmig blandning som är rejält söt. Digestivekex möter plommon(marmelad?) möter mörka frukter. Det är lite som att någon tagit Digestivekex och glögg och blandat, faktiskt; härligt. Eftersmaken har också den fått rejält med fernissa, och en kraftigare kryddighet.
Sammanfattning: i kampen Skogsrå–Vätte vinner Vätte många många gånger om. Det vore roligt att ställa Vätte mot den av mig mycket uppskattade Troll; jag är övertygad om att Troll skulle vinna den kampen, men det vet man ju inte förrän man provat.
Jag genomförde även en extremt snabb så kallad H2H – head to head – mellan Vätte och Skogsrå. Vi snackar fem minuter, inte mer, alltså minst 30 minuter för lite för en ordentlig jämförelse. Såhär skrev jag då. ”Doft: Skogsrå ekig och grötig och brutal, medan Vätte är fantastisk: no contest. Smak: skogsrå har en hel del kåda, Vätte också brutal men bättre, sherryn lirar fint. Eftersmak: Skogsrå kort o lite konstig, Vätte också lite mysko. Vätte klart bättre, och från minnet kommer ingen av dessa upp i Troll eller Sherry darling-serien.”
Vätte har en mer städad framtoning än flera andra av de whiskies från nedlagda Grythyttan som jag har provat, men det är rejält karaktärsfullt. Om Skogsrå i termer av poäng definitivt låg under 80 poäng är Vätte lika given över 80. Säg en 83, kanske?
*
I och med denna recension är jag äntligen lite sent klar med Väsenserien, där jag håller Troll högst. Utan att ha ställt dem aktivt mot varandra ser min rangordning ut på ett ungefär såhär:
Troll, Näcken och Vätte är bra whiskies; Skogsrå knepig; Älva för mycket för mig. Alla tre Sherry Darling, som jag verkligen gillade, tycker jag är bättre, eller kanske att Troll kan tampas med dem.
