Tjeders whisky

Bara whisky

Statesman: bättre än sitt rykte

| 2 kommentarer

I tulpanen idag har jag en Statesman. Det är en ökänd whisky, mångomtalad och i princip alltid skymfad: en sådan där whisky du kan köpa utomlands för under hundra spänn, och landa på ett centiliterpris någonstans just under 1 krona. Den har blivit kallad allt en usel whisky kan kallas: hästpiss, grilltvätt, tändvätska, spolarvätska, fälgtvätt. En sökning på ”Statesman” i whiskygruppen Här är mitt whiskyskåp ger dig all empiri du behöver för att hitta sådana här epitet i vad som ibland blir till en enda stor mysig vi-älskar-att-hata-Statesman-tillsammans-gemenskap. (Den här tråden är ett bra exempel.) Hur som: whiskyn som whiskymän(niskor) älskar att hata är nu i mitt Glencairnglas och ska provas.

Statesman. Väldigt, väldigt, väldigt mycket bättre än sitt ypperligt usla rykte.

Den ökända Statesman. Väldigt mycket bättre än sitt ypperligt usla rykte.

Doft: litet alkobränn; vanilj, ungefär åt vaniljglasshållet; svaga kryddor; en bit bak, råsprit, men inte som newmake, utan mer åt handsprithållet. Det luktar inte illa, det doftar bara ganska lite. Allting blir som ”långt bak”, ”jag förnimmer också”, ”det finns någonstans här”…till exempel: jord. Blommighet, men både lite dammiga rejält torkade och sådana som börjat ruttna lite. Nyklippt gräs. Värmer jag glaset ordentligt i handen djupnar dofterna något, och fram träder ekträ och lite djupare toner av jord. Med tid i glaset försämras doften något och blommorna ruttnar lite mer. Men det doftar förvånansvärt ”icke-illa”, faktiskt! Vatten gör whiskyn spritigare i doften, de lite tråkiga, smaklösa graininslagen blir starkare.

Smak: vanilj, godiset sockerbitar; lite besk kryddighet som är riktigt trevlig; men visst finns här också ett rejält inslag av råsprit och av lite för gammalt blomvatten. Det smakar inte så mycket omogen, ofärdig whisky som en nedvattnad vodka med lite vanilj och sötma. Jag upplever den som bra mycket svagare än 40%, kanske 30. Med vatten: lite mindre spritigt här, lite mer beska som bryter av mot vaniljen. Skumbananer dyker upp.

Eftersmak: mycket mycket svag. Kvar blir lite torkade kryddor, med någon söt svårbestämd julkrydda med i mixen, och ett stänk av sprit. Dör dock på fem röda, kvar blir…nästan inget. Med vatten: nej, här dog den bara snabbare.

Sammanfattning: innan jag hade smakat denna whisky trodde jag att den skulle vara så vidrig att den skulle vara svår att få ned. Det är den definitivt inte; tvärtom handlar det om en mycket lättdrucken whisky. Jag har druckit bra mycket sämre whisky än såhär, även singlemaltwhisky som varit klart sämre. Den smakar inte direkt illa utan helt enkelt lite. En tråkig, platt och meningslös, men inte vidrig, whisky.


2 kommentarer

  1. Statesman varierar kraftigt i kvalitet. De köper väl upp det de får tag på. Vissa av de jag provade för 10 år sedan var definitivt värda epitetet fälgtvätt. Frågan är bara om jag skulle vilja utsätta min bil för detta?

    • Jag har förstått att det varierar enormt mellan olika buteljeringar, Bengt-Åke. Denna var buteljerad nu 2015 och var som synes inte alls särskilt illa. Bara tråkig och lätt smaklös.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.