Jura är destilleriet som grundades 1810 fast det började byggas 150 år senare. Det finns en och annan bra whisky från Jura men helt ärligt, det är synnerligen sällan det händer. Jag har stött på någon eller ett par men ens när folk försöker lura på mig lite exklusivare Jura blint brukar mina noter vara positiva. Det är med Jura som med Dalmore: Richard Paterson har styrt med järnhand över dessa ställen i decennier nu, det är hög tid att hans gloria som skitduktig flyger all världens väg.
Även den här gången visste jag inte att det var Jura jag smakade utan spriten kom liksom häromdagen för The Naked Grouse från vännen Marcus stash av (undermålig, tydligen) whisky. Whiskyn var en NAS-are som heter The Sound, här i whiskybase. Det är en utgåva för taxfreemarknaden, en marknad som dessvärre sällan brukar dra fram det allra bästa ur skotska destillerier särskilt om utgåvorna saknar åldersangivelse.
Förlåt Mackmyra att jag trodde att whiskyn kom från er.
Doft: denna blev stående lite väl länge tyvärr. Den hade toner av honung först, om än en del ungdom också. Nu efter typ 40 minuter i glaset finns det ljusa lite omogna äpplen, pajskal, den där lite tråkiga neutralt oljiga tonen som jag hittar ibland i ung whisky. Svag jästighet. Mackmyra? Men känns inte som ett privatfat i alla fall. En del ingefära också, och päron (men inte, lustigt nog, ingefärspäron som är en annan doft). Känns lite grainig? Vad nu det betyder… Det finns bra saker här men den är lite all over the place.
Smak: äpple, svårbestämbar syra, en hel del peppar. Krusbär? Den där lite silkiga känslan som grainwhisky kan ge, ändå tror jag detta är singelmalt.
Eftersmak: bättre: lakrits, rödare äpplen här.
Med vatten: bättre; mandarin och en sötma som nästan känns som polkagris. Lakrits också. Fortfarande de omogna äpplena. Smaken är sådär när alla smaker står på typ samma reglage, säg 4 av 10 och det är svårt att urskilja något: äpple, (som) stearin (doftar). Eftersmaken är kortare nu, liksom smaken svår att urskilja delarna av.
Sammanfattning: mjae… Detta är under 80 i min bok. Säg en 75 poäng, så som skalan används (det vill säga: cirka 81 för många andra personer). Jag gissar Mackmyra på grund av äpplena.
*
”Tack” Marcus för samplet. Bra ändå att prova whisky blint: hade jag vetat att detta var en NAS från Jura är det inte omöjligt att betyget hade blivit lägre.
