Tjeders whisky

Bara whisky

Glencadam 15 YO

Idag är det battle: east coast (Stockholm) mot west inte riktigt coast (Oslo): Tjeders whisky mot The ladies’ share; man mot kvinna; David mot Tone; Sverige mot Norge.

För ett antal år sedan, sannolikt 2015, köpte jag på mig ett gäng Glencadam för att lära känna destilleriet: 10, 12, 14, 15 och 21 YO, om jag minns rätt. Jag gillade särskilt 10 och 15 YO. Så träffade jag vid något tillfälle Tone Skavhaug (bloggen The ladies’ share) och hon sa att hon tyckte Glencadam var inget vidare. Jag gav henne samples från mina flaskor. Så började recensionerna droppa in från henne. Det var inga vidare betyg de fick, Glencadams whiskies. Sedan dess har vi retat varandra över Glencadam varje gång vi ses på olika whiskyevent. Och mina egna kvarvarande sampleflaskor har stått någonstans där i samplesberget: jag har druckit mina Glencadam, mer än egentligen provat dem. I det patetiska försök till minskning av samplesberget som jag just nu ägnar mig åt stötte jag på ett sample på femtonåringen. Jag minns den som om inte fantastisk så i alla fall riktigt bra. (Just nu är ställningen i kampen mot samples 21 urdruckna och 9 inkomna under 2019. Jag kommer omöjligen kunna bibehålla det sinnessjuka sampletömmartempot på grund av min oförmåga att bara ta ett sample utan att skriva en roman om upplevelsen, men jag kämpar på i alla fall!)

Tone gav Glencadam 15 YO 75 poäng. Jag satte inte poäng på den tiden, har egentligen bara börjat med det under senaste månaden, men mindes den som sisådär 87 kanske.

Lilla Glencadam är ett ganska litet (med skotska mått mätt) destilleri i östra Highlandregionen som sedan 2003 ägs av Angus Dundee Distillers. Destilleriet grundades 1825 av George Cooper. Eftersom de hade produktionsstopp från någon gång år 2000–någon 2003 var deras 15 YO försvunnen från marknaden ett tag, men är nu tillbaka. Hatten av för att de kör på åldersbestämda officiella buteljeringar, förresten.

Glencadam 15 YO är buteljerad på 46% och ska enligt Master of Malt ha lanserats första gången 2008. Det finns en från 2007 i Whiskybase, men den är på 40% och alltså egentligen inte ”samma” whisky. I mitt fall handlar det alltså om en 15 YO buteljerad 2015, kanske 2014. Glencadam finns inte att få tag på från Systembolaget, men det finns gott om internationella sidor där dessa finns. Räkna med att punga ut en 5–600 spänn för en flaska.

Doft: så snygg: perfekt clean orökig bourbonlagring. Vanillinsocker; päronjuice (sådan man gör på koncentrat); en lite liksom syrlig blommighet: mer sommaräng än blomster, egentligen. Nyuppskurna äpplen. Flädersaft. Liten touch av nypon också. Ändå låter dessa noter sötare än vad detta är. Svag kolasås. Jag älskar denna doft.

Inget jätteprofilerat destilleri. Schysst virre.

Smak: inleds mindre sött, syrligare toner (krusbär, syrligt engelskt hårt godis, sådana där pastiller med lite pulvrigt socker på typ), lite syntetisk rabarber. Färskt gräs, bränt trä, vaniljglass. Svårbeskrivbara kryddor en bit bak. Bra, rak och snäll, mycket ”modern” whisky (jag anar mycket first-fillfat här). Doften är dock bättre än smaken.

Eftersmak: vag men ganska kraftig kryddighet i botten; mörk choklad med små små chilistänk. Inte mynta, inte spearmint riktigt heller, men…mintgelé, är det! Mest är detta syrligt-fruktigt: gråpäron, röda äpplen, citrustoner, engelsk marmelad…

Med vatten: mer citrus, rabarber och färska päron, den torrare sorten, på doften. Underbar doft, lite mindre dundrande och syntetiskt än ovattnat (jag menar syntetiskt på bästa möjliga sätt). Smaken levererar mer nu, det är lite smörigare, gräddigare, snällare. Kryddorna är bortblåsta men det är också lite liksom ”simmigt”, svårare att dra ut de olika frukterna. Well, när det blir en lite geggig fruktkompott av alltihopa är det inte helt lyckat, tycker jag. Eftersmaken är betydligt bättre nu, med den där mintgelén i stora lass, citronzest och Granny Smith-äpplen. Krispig, liksom.

Sammanfattning: doften lovar en whisky som kan landa en i himmelen, sådär en 88 poäng. De andra sidorna av den är mer som okej, det är gott. Den där kryddigheten drar ned intrycket, dock. En ”sipping whisky” att just sippa på utan att man behöver gräva särskilt djup. I slutändan måste betyget bli…ja…82, 83 sådär. Okej Tone, så den var kanske inte fullt så bra som jag mindes den, men absolut en trevlig whisky. 75? Really? Låt oss fortsätta reta varandra ett par år till. Dags att leta upp samples på de andra Glencadambuteljeringarna…


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén