Tjeders whisky

Bara whisky

Broger Burn out – en galen rökare

Broger heter ett litet familjeägt destilleri i Österrike. Frida Birkehede har skrivit en ingående presentation av Broger – läs vidare här. Idag provar vi Brogers standardrökare Burn Out, som är buteljerad på 42% och producerad på hårdrökt malt (57 ppm). Jag har smakat den en gång tidigare, utan att egentligen prova den och skriva noter. Jag vet därför att vad som väntar min näsa och gom är fascinerande, men inte direkt njutbart.

Doft: mantrat ”gör inte whisky i hybridpannor” behöver specificeras: ”och gör verkligen inte rökig whisky i hybridpannor”. Wannborgas rökare härom året var ett rejält skräckexempel på hur illa det kan gå. Detta är inte alls lika illa, men det doftar banne mig inte gott, alltså. Alla sorters gummi du kan tänka dig: torkat sprucket gummi, blöt gummistövel, gummistövel som står i trettio graders värme i solen. En märklig sötma – sötman är annars något som alltid behöver balansera upp rökig whisky – som här är typ smutsig sirap och sockervatten. Rökigheten då? Torkad jord och en brasa som förutom grenar och löv också innehåller en del inslag av sådant man inte bör sätta eld på: koppar och plast, framför allt. Om du tänker dig att din TV plötsligt börjat ryka och du tar loss bakstycket för att betrakta förödelsen det där brunna kretskortet har orsakat: den doften. Det finns också en hel del nagellack här. En doft för riktigt inbitna nördar, eftersom den är intressant att analysera, men på skalan vidrigt till gott spelar detta onekligen inte i närheten av gott.

Snygg avlång flaskform. Bild hämtad från Brogers Instaflöde.

Det finns en hel del ”redeeming qualities” här också, som varma tallbar och gröna vindruvor. Men de är såååå långt borta och bakom de hemskare dofterna. Du vet, ungefär som när Chandler förklarar för Rachel att ”you have to reaaaaaally want to see it”.*

Smak: bättre. Så väldigt mycket bättre, vilken lättnad. Här mer oljiga toner, lite asfalt, en bättre sötma (strösocker), torv, lera. Visst finns här de där tråkiga gummitonerna också, och nagellacken, men det är inte på långt när lika illa som doften. Smaken är bättre än doften eftersom doften är horribel, inte för att smaken är bra.

Eftersmak: igen, bättre än doften. Mintigt sött godis och torv till en början. Men sedan kommer gummit, och desivon, och plåster. Plåster kan vara skitgott i whisky (jo, Kjell P, det kan det visst), men här är det långt ifrån en vinnare.

Med vatten: bättre, om än lite ironiska citationstecknen måste gestikuleras med fingrar i luften: ”bättre”. Färre off notes (bränd koppar och bränd plast försvinner, gummit backar men nagellacket ligger kvar). Finare rökighet nu också, men det doftar fortfarande…mysko. Smaken är också den bättre, mer på smuts, torv och lakrits, om än det inte direkt är bra. Eftersmaken har också den förbättrats, men det handlar mer om att problematiska inslag har backat än om en utveckling med nya bättre smaker.

Sammanfattning: de som gärna talar om billiga blended som dåliga whiskies borde utmana sig själva och leta upp sådan här whisky. Billiga blended är, för det mesta, ettriga men meningslösa, och ändå relativt sällan direkt äckliga. Med singelmalt på hybridpannor, gärna rökig sådan, nås de verkliga djupen vad gäller doft och smak. Det doftar och smakar så väldigt mycket mer än blended, men det det doftar och smakar är inte njutbart alls. Jag har smakat whiskies som har varit jättemycket sämre än denna och det är inte horribelt, men vi pratar fortfarande grader i helvetet. Så som skalan används: någonstans där just över 60 poäng. Det fascinerar mig gränslöst att Adam Wells på Malt gav denna whisky det för den bloggen mycket höga betyget 7/10. (Att Jim Murray dragit till med 95 poäng i Whisky Bible är mer kuriosa; att den däremot ska ha varit Winner of the World Whisky Award at the 21st Annual Whisky Advocate Awards…? Hm…missade jag något i mitt provande…? Fast nej, jag har ju provat den tidigare och funnit den synnerligen bristfällig…)

* Jag hittar inte den scenen på youtube, men kolla in Vänner säsong 2 episod 1, 6.55 in i avsnittet.

*

Tack till Mats J för sample på denna galna rökare.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén