Den 20 september satte High Coast punkt för sin Quercus-serie, i och med släppet av denna whisky. Tre och ett halvt år i vanliga bourbonfat, och sedan en nätt liten ”slutlagring” på 39 månader på 12 st barriquer (225-litersfat) av quercus mongolica. En ensam quarter cask som inte rört quercus mongolica finns också med. Endbart orökig whisky ingår (halleluja). Det bidde 6228 flaskor av det hela, buteljerat på 50,8%. Den finns fortfarande att beställa och en flaska på 50 cl går loss på 799 kronor. Som alltid gäller att alla detaljer om whiskyn återfinns på High Coasts hemsida, och som alltid lyfter vi hatten eller hättan och bockar och bugar eller niger inför destilleriets kompletta transparens när det kommer till att berätta exakt allt om hur alla deras whiskies blandats samman.
Så, då kan vi nosa då.
Doft: Läckert! Mycket kraftiga dofter som alldeles uppenbart kommer från Mongolica-eken. Hur vet jag det? För att dofterna inte faller in under de ”vanliga” referenserna. Här blir det till att tänka efter. Eftersom jag inte vet hur Quercus mongolica doftar och detta har underbart nästan parfymiga trätoner får det bli jämförelser med andra träslag: sandelträ, inte minst. En svag antydan till träfernissa; blommande jasminbuske; grönt te; inoljat trä, tänk typ ett knivskaft med en massa olika träslag i. Schersmin, minus schersminens rejäla vaniljsötma. Om jag skriver att detta är parfymigt får du syntetiska och alltför kraftigt kladdsöta associationer, men tänk en riktigt dyr parfym, med mer naturliga dofter – oud, inte minst. Mycket som vill sluta på ”blom” också, även frukterna: äppelblom, fläderblom, och en apelsinton som är mer grönt apelsinte. Fantastisk balans. Detta är en doft att avnjuta länge, och med andakt.
Smak: kraftigare, mindre blommigt: mer på fernissa här, och en trävarubutik som enbart säljer virke av dyra träslag. Det gröna teet har fått dragit länge och fått den där speciella beskan just grönt te ger; jasminen är kraftig, och har sällskap av både honung och apelsinzest. Svagt oljig. Om doften är en smekande ”crowd pleaser” är smaken mer krävande; häftig, men jag föredrog nosen.
Eftersmak: sa jag oljig? Inledningen är underbar, en kraftig oljighet som närmast påminner om kåda möter praliner och mullrande ekiga kryddor: chili, peppar. Kanel, också. Kvar hänger grönt jasminte. Läckert.
Med vatten: läckert; finare, försiktigare. Svaga toner av torkad tropisk frukt (mango), än mer blommande fruktträd i maj. Detta kan vara den vackraste doften på en svensk whisky någonsin. Smaken har lite mindre av vrål – bra så – med något kraftigare kryddor därunder. Konsekvent mot de tidigare tonerna, men det ”teiga” (sencha) och jasminiga har klivit fram, och det är mindre beska. Eftersmaken är snällare nu, vilket är lite synd men gör whiskyn mer konsekvent från doft till eftersmak: jasmin, svagt kryddmuller, svag oljighet, kanel, nejlika.
Sammanfattning: på doften är denna whisky fantastisk. Smaken är bra och eftersmaken är härlig, men alltså, doften. High Coast börjar verkligen på riktigt hitta sin röst. Jag tror Quercus Alba i denna serie är lättare att älska, men går man på djupet är detta den bästa av de fyra i Quercus-serien. 85 poäng (doften dansar dock så nätt och vackert på den planet där whiskies på omkring 89–90 poäng bor).
*
Den här bloggposten bygger på ett sample jag erhållit gratis.
