Ett förstasläpp från ett nytt destilleri är alltid roligt. Första släppet från just Ardnamurchan är extra roligt, eftersom jag följt destilleriet extra noga sedan de drog igång. Jag administrerar flera fat där, så nog klappar hjärtat lite extra varmt för detta destilleri drivet av teamet bakom den oberoende buteljeraren Adelphi.
Ardnamurchan har släppt lite roliga saker innan: lagrad maltsprit som inte hunnit fylla whisky än. Och deras första droppar whisky släppte de faktiskt inte som singelmalt utan som The KilchArd, en blended malt av Ardnamurchan och Kilchoman.
När det så nu var dags för ett första släpp av single malt whisky valde Alex Bruce och teamet bakom Ardnamurchan att sätta priset lågt: i dagens galna whiskymarknad är ett RRP (recommended retail price) på £45 jättebilligt. De valde också att ”storbatcha”, om det verbet finns. De hade kunnat göra ett släpp på säg 1500–3000 flaskor, hälla whiskyn i någon smaskig karaffliknande flaska och sätta priset till minst £299 och flaskorna hade sålt slut. Istället, en första batch av flera med ett krångligt namn, ett lågt pris och en batch på 15978 flaskor (om whiskybase har rätt; destilleriet har gått ut med siffran 16000 så det stämmer säkert). Flera batcher kommer nu följa på denna första, med en uttalad vilja att de ska dofta och smaka så likt det första släppet som möjligt.
Så gör man när man vill att whiskyn ska drickas och inte bara samlas eller investeras i. Eftersom det är svårt att släppa 15978 flaskor exakt samtidigt världen över har redan en del lyckats flippa sin flaska till helt sanslösa priser på auktioner, priser som aldrig någonsin kommer att nå de höjderna igen. Idag kan du köpa en på whiskybase för €80, så de som helt nyss högg flaskor för runt £400 på auktioner gjorde tydligen ingen jättebra affär. Nåja, destilleriet gjorde vad de kunde för att undvika flippandet i alla fall.
Till Sverige kom 420 flaskor av denna whisky den 11 november till ett pris av 650 kronor (minus en).
Whiskyn heter Ardnamurchan AD/09.20:01. Det kan också läsas ut som Ardnamurchan batch 01, buteljerad i september 2020. Whiskyn är buteljerad på 46,8% och utgör en blandning av bourbon- och sherryfat (35%, både oloroso och PX). Hälften av den ingående whiskyn är rökig. Flaskorna har en QR-kod som ger en fullständig information, så en får väl gissa att det är från sådan information whiskybase påstår att den ingående whiskyn ska ha lagts på fat 27/7 2015. Det låter jättemärkligt att all ingående whisky ska ha lagts på fat exakt samma dag, men men; runt fem år gammal torde whiskyn alltså vara.
Doft: välbalanserad på sätt som såhär ung whisky inte ska kunna vara; mycket milt finrökig; mandelmassa och smält smör. Omogen eller bara lite hård honungsmelon. Absolut noll ungdomstoner; den doftar försiktigt, vilket väl i och för sig är själva ungdomen, men inte på något sätt omoget. Imponerande. Mild och försiktig fruktighet (päron, frasigt söta röda äpplen). Röken är verkligen bara en mycket liten touch, balanserad, som att en skvätt Talisker ingår i mixen. Söta kex.
Smak: smörigare, vaniljigare, och spontant också något rökigare än doften. Härligt lättpepprig och liksom salt rök (Talisker, indeed!). Russin, päron, syntetisk melon, med tid i munnen tutti frutti-godisar. Visst känns det att detta är ung whisky, men mer som kanske en 8–10 YO. Detta kan inte vara bara runt fem år gammalt. Som att Clynelish och Talisker fått ett barn ihop.
Eftersmak: tydlig röktouch; svårbeskrivbar ung fruktighet. Tobak; vitpeppar; choklad; härlig syrlighet. En synnerligen imponerande whisky.
Med vatten: såhär ung whisky borde ramla sönder med några droppar och visst blir den lite plattare och liksom ”mer bourbonlagrad”, men det är en fin och fräsch vanilj, inte en kväljande sådan, som kommer fram. I princip orökig nu, bara någon obestämt havig ton och lite jord som kanske antyder torv kan anas. Fin mild ljusfruktighet. Smaken är härligt saltrökt och har en tydlig men balanserad pepprighet ihop med päron och tutti frutti-godis. Igen, Clynelish och Talisker fick ett barn ihop och barnet heter Ardnamurchan. Eftersmaken är mer rejält tydligt rökig nu, och har salt torkat kött, svaga stänk av chili, och en fin försiktig härligt syntetisk fruktighet. Inbillar jag mig de vaxiga inslagen? Gröna kulor och tutti frutti. Jag känner inte mycket av sherryfaten här, men vad gör väl det.
Sammanfattning: denna ska alltså vara 5 YO. Jag har imponerats av tidigare släpp från Ardnamurchan, när de blandat till ung lagrad maltsprit som inte varit whisky än. Detta är förvisso som väntat klart bättre, men på en helt annan nivå. Whiskyn känns klart äldre än sina fem år. Nedvattnat, storbatchad, i bästa mening kommersiell whisky: Ardnamurchan presenterar sig som ett riktigt intressant nytt destilleri för de som vill dricka innehållet i flaskorna. Poäng är jättesvårt – som femåring, lätt 90 poäng och mer därtill. Som whisky utan att åldern tas in är det fortfarande rejält bra, säg uppåt en 87 poäng kanske. Ett ruggigt imponerande förstasläpp.
*
Den här bloggposten bygger på ett sample jag erhållit gratis – tack Jenny K.
