Springbank 25 YO, 2019 års släpp. De har aldrig exakt samma recept på dessa – typiskt Springbank. Årets utgåva är lagrat 60% på sherryfat och 40% på något så ovanligt som romfat. Det finns 1200 flaskor totalt i världen. Ynka 28 flaskor av dem kom till Sverige, där de släpptes 4 april för 4988 kronor. Häpp! sa det, och så var de slut. Om du var en av dem som ville köpa in men inte hann, misströsta icke. Google är din vän: den går fortfarande att få tag på för ungefär det priset.
Känns nästan fem papp som för dyrt för en tjugofemåring? Well, tänk såhär. Springbank är ett rejält litet destilleri. Deras whiskies, särskilt de med lite ålder på, brukar få väldigt positivt mottagande. I denna tid då dollartecknen tänts i ögonen hos nästan alla som har ett rejält whiskyintresse och därför köper whisky också för att se hur priserna stiger är gammal Springbank också något av en långtidsinvestering: inte aktieraketer precis, men någorlunda pålitliga att stiga i värde. Om man nu gillar sådant. När Balblair nyligen bytte till åldersbestämda whiskies och satte priset £500 för sin nya 25 YO, då kan man säga att detta är hysteriskt, bisarrt och daylight robbery. Femtusen spänn för en utgåva på 1200 buteljer på 25 år från Springbank är trots allt ganska rimligt.
Doft: som nästan alltid med Springbank efter sådär 20+ år på fat är det väldigt nedtonat och samtidigt smockfullt av nyanser. Bivax; ljunghonung; underbara små rökrester; långt där bak anas köttgryta som kokat sedan i morse. Minerala toner – de där salta stenarna på en havsstrand ihop med något rostigt. Brynt smör. Svårfångad fruktighet: torkade äppelkuber, torkad aprikos. Underbar doft, men försiktig, subtil.

Smak: oj, underbart. Enorma mängder koppar; stearin (som det doftar då asså); underbart försiktig rök och torv som omslingrar kraftiga toner av honungsvaxljus. Rostat rågbröd, något milt metalliskt eller rostigt som jag bara älskar. Jösses, vad gott detta är.
Eftersmak: inleds enormt vaxigt, med honung och svag fernissa som följer. Färska frukter i mängder: aprikos, kanske mango. Kladdigt färska russin. Imponerande att här finns mer än minsta lilla anstrykning till rök.
Med vatten, försiktigt liten dutt: frukterna ljusnar och nybakat riktigt grovt surdegsbröd har hittat hit. På smaken är det än mildare och mjukare, lent som sammet, men smakerna är lite mer liksom utsuddade. Eftersmaken är underbar vattnad: torvig och med toner av träfernissa. Jag föredrog denna ovattnad, men det kan mycket väl ha varit jag som missade med vattenmängden.
Sammanfattning: det är inte prisvärt, men det ska också jävligt mycket till för att något ska smaka 5000 kronor gott. Men det är verkligen flera tusen kronor gott, något som händer rätt sällan. Lägg till kontexten (den lilla utgåvan, den lilla produktionsmängden), och du har en whisky som det faktiskt är rimligt att betala 5000 kronor för. Jösses, vilken whisky, särskilt då i smaken. 92 poäng.
Jämför gärna med mina smaknoter på 2017 års utgåva av Springbank 25 YO.
*
Den här recensionen bygger på ett sample jag erhållit gratis.