Hugin & Munin: en Grythyttan från Bergslagens destilleri

Jag ligger kraftigt efter med Grythyttan, liksom med många andra släpp. Samples på Santa -21, Trollhare och Askfru står i min bokhylla och blänger på mig, och min stora sampleinventering för ett tag sedan ledde till och med till att jag hittade ett sample på Santa -20…!

Men bäst att försöka vara någorlunda aktuell, så vi börjar i omvänd ordning. Hugin & Munin är den första av fem i en ny serie whiskies baserad på de nordiska sagorna. De övriga fyra kommer släppas i april, juni, augusti och oktober. Hugin & Munin släpps den 7 februari.

Detta är en 9 YO orökig whisky lagrad på ny svensk ek och bourbonfat. Utgåvan är liten, 750 flaskor, och priset är 995 kronor. Det står faktiskt varken Bergslagens destilleri (vars logga dock är med) eller distilled in Lillkyrka (för att visa på att whiskyn är från destilleriet Gryhtyttan) på etiketten. Jag hoppas innerligt att det framgår från etikettens baksida eftersom lagret från nedlagda Grythyttan är så väldigt begränsat. På informationsbladet som medföljde samplet står i alla fall att detta är destillerat i Lillkyrka, det vill säga destilleriet är det nedlagda Grythyttan.

Doft: ”kladdigt”, kan man säga så? Inte alldeles olik High Coast Solera 02 är min nästa tanke – vilket är logiskt med tanke på fatmixen. Vaniljbulle, någon härlig intensiv zestliknande citruston, och en mullrande lite smutsig kryddighet som ligger i bakgrunden. Nyupphälld upplevde jag den där kryddigheten som en lätt rökig eller torvig ton, men det har passerat nu. Väldigt mycket finare än Grythyttan brukar vara. Inget alkostick alls. Mycket apelsin, även bourbonfatsklassiska toner som vanilj, kokos och kola finns det gott om här.

Smak: en lite väl kraftigt ettrig kryddighet (antagligen den svenska eken) inleder; toner av instant coffee också faktiskt. Det vita på grapefrukt; en lite syntetisk citronton jag inte blir vän med, men också äpple. För mig blir kryddmullret för obalanserat. Denna whisky behöver vatten, den är rätt tuff och motvalls på sina 57%.

Eftersmak: mynta, nästan spearmint; ganska stängd och svårbeskrivbar utan vatten. Svår whisky, detta. Vi hoppas på vatten, för såhär långt har doften varit härlig men smak och eftersmak för krävande för mig.

Med vatten: maltigare, också något gräsigare. En aning av sötlakrits. Smaken är mindre kryddig, tack för det. Omogna äpplen och hårda päron. Här finns också en kraftig ekbeska som besvärar: det där vita på en grapefrukt. Eftersmaken har fortfarande mycket spearmint. Den känns ung i eftersmaken. Ännu mer vatten minskar det obalanserade i kryddigheten, tack för det.

Sammanfattning: jag killgissar 100%: fatet med svensk ek som ingick var överekat och för kryddigt och bourbonfatet (faten?) som blandades ned för att mildra det hela var inte riktigt helt mogna än. Det behöver förstås inte alls vara så men whiskyn känns både för ekig (svår beska) och lite för ung. Jag brukar verkligen verkligen gilla Bergslagens ihopblandade whiskies från Grythyttan och tycker att de generellt är rätt rejält underskattade. Denna whisky lirade dock inte för mig. Doften funkar men smaken och eftersmaken är för motvalls och obalanserat. 79 poäng.

*

Denna bloggpost bygger på ett sample jag erhållit gratis.