Det har kommit en ny batch av High Coasts Solera. Alkoholhalten är lite lägre nu, 52,6%, och mängden flaskor något mindre, 1600. Vadå Solera, vad är det? undrar du kanske. Vi tackar destilleriet som gjort en pedagogisk beskrivning i bildformat:
Ingen rad av fat töms någonsin helt, utan det hela bygger på toppfyllning från raden ovanpå. I detta fall är soleran, den nedersta raden fat, på 225 liter och av svensk ek. Alla andra fat är bourbon barrels. Nu till batch 4 varierar åldern på whiskyn från sex till drygt nio år. En flaska kostar 850 kronor minus ett. Såhär tyckte jag om Solera batch 01 och såhär tyckte jag om Solera 02. Tydligen är batch 03 oprövad av mig såhär långt.
Förresten: är Solera den enda High Coast-buteljeringen med ful etikett? De brukar ju vara skitsnygga, men denna asså, jag vet inte…
Doft: kanderade apelsinskal, marsansås, apelsinblom. Någon kryddighet jag inte kommer åt med ord: ett tydligt muller av kryddor, som en hel kryddpåse. Kanel är det enda jag lyckas liksom isolera. Något brödig doft också: hårt bakat rågmjölsbröd. Och choklad. Inledningsvis en lite stabbig doft: det doftar liksom massor. Efter 15 minuter i glaset har doften blivit mer liksom väldefinierad. Det drar fortfarande åt många håll, men är snyggare.
Smak: snyggare och renare och ”mer bourbonlagrat”, till en början: kola, kakan drömmar, även rejäl fruktighet (äppelkaka men ännu mer mango). Sedan kommer friskare, mer mintiga toner – nästan spearmint/tandkräm, till och med. Chili också. Och apelsinen från doften. Gott!
Eftersmak: kryddig start: apelsinblom ihop med glöggkryddor. Mer spearmint.
Med vatten: vacker förvandling: flädersaft och sötlakrits har tillkommit. Överhuvudtaget är doften mycket mer fruktblommig nu. En svag antydan av kåda också. Härlig doft. Smaken har en avsevärt sötare inledning: det gula i en solbulle, vaniljsocker, julknäck. Under det nästan kladdigt söta lurar chilin och en något ettrig kryddighet. Eftersmaken har samma mynta och kryddor som tidigare.
Sammanfattning: jag älskar att High Coast kör med ett äkta solerasystem och ser vad som kan göras i ett sådant för whisky. Den svenska eken är mindre skrikig nu i jämförelse med batch 1, så som jag minns den. Samtidigt har dess inflytande djupnat. Det är en kraftig eksort som gör allt annat än viskar. Detta är gott och välgjort, men i min bok blir detta något för vråligt. Det är framför allt i eftersmaken som den svenska eken ger en för ettrig kryddighet för min smak. 82 poäng.
*
Denna bloggpost bygger på ett sample jag erhållit gratis.
