Det enda destilleriet som producerar whisky i Liechtenstein heter Telser. Det är ett familjedrivet destilleri som grundades 1880 och som har pysslat med whiskyproduktion vid sidan om den vanliga verksamheten sedan 2006. Telser är sannolikt det enda destilleri i Europa som använder virke för att elda sina ypperligt små pannor på 150 respektive 120 liter. Jäsningstiderna är galet långa, hela tio dagar, och man praktiserar därefter trippeldestillering. Sådant låter lovande! Om du kan tyska – jag kan det inte – kan du kolla in den här videon.
När Lars Cederbro bilade runt i Europa i somras köpte han på sig en single cask från Telser. Den heter Salamandra och är Edition XII, det tolfte släppet, från destilleriet. Den finns ännu inte i whiskybase. Fatet gav 350 flaskor på 50 cl (och tydligen några på 10 cl, som den Lars köpte), alkoholhalten är 44,5% och enligt hemsidan ska den ingående whiskyn vara mellan fem och sju år gammal. Hur det hänger ihop med att det ska vara en single cask låter vi vara osagt. Fatet var en återkolat (recharred) fd rödvinsfat som tidigare hade använts för att lagra äppelvin. (Det visste jag inte när jag provade den, vilket är intressant i ljuset av mina noter.)
Doft: svag torv, cigarrök från en mycket billig cigarr, spunnet socker som man stekt i matolja så det började brännas. Enorma mängder torkade och ugnsgrillade äpplen – sådana mängder att detta skulle kunna vara en dåligt torvdoppad calvados. Matolja. Hur ska jag kunna få i mig tre centiliter av detta? Det är inte vidrigt, men rejält dåligt.
Smak: mycket blaskigare till en början, med snäll vanilj, sedan kommer svaga toner av nagellack, smuts (på ett dåligt sätt), och sockervatten. Jag känner lätta kväljningar när jag har detta i munnen.
Eftersmak: helvetes jävlar. Solvarm plast och som jag tänker mig att död råtta borde dofta: tänk typ blöt hund + hundandedräkt + lägg till att det hela håller på att börja ruttna. Dör fort, och prisa Herren för det.
Med vatten: jag vågade inte vattna denna brygd.
Sammanfattning: jag vaskar nästan aldrig och tycker nästan alltid att allt är roligt att prova, men näääääää asså, sista hälften av de tre centilitrarna åker rätt ner i slasken. När ska den ”nya världens” alla supersmå destillerier i Europa inse att WHISKY KOKAS I POT STILLS OCH INTE I DESSA JÄVLA HYBRIDPANNOR?!?!?! En lag mot användande av just hybridpannor i relation till whisky vore galet välkommet.
Poäng: -. Det här är sådan whisky som gör att den undre halvan av hundrapoängsskalan brukas till och med av de som aldrig går under 65. Jag har druckit värre – jag har tillochmed provat saker som har varit väldigt mycket värre, som Whisky Castle (DoubleWood: hemsk; Smoke spelt: åtalbart dålig) och Loch Dhu – men är det verkligen intressant om detta är 11, 21, 31 eller 41 poäng? Just stay the fuck away.
*
Borde jag tacka Lars för samplet? Ja, okej då.
