Nyss fick man inte lagra skotsk whisky på tequila- eller mezcalfat, för det var inte traditionellt. Men storägarna äger också tequiladestillerier och buteljerar miljontals liter tequila och mezcal, så det var väl bara en tidsfråga innan branschorganet Scotch whisky association skulle komma fram till att det var okej att använda sådana fat. (Jag har inget alls emot innovation och skulle gärna se att reglerna kring vilka slags fat man får använda i Skottland blev ännu friare, men kan inte låta bli att raljera lite.)
Hur som, det oberoende ägda Ardnamurchan har nu i år buteljerat sin AD/Mezcal cask release, en whisky på 55% som en kan köpa för 958 kronor. Den släpptes 14 maj och finns nu i november fortfarande på Systembolaget, sannolikt i inte alltför stora mängder. Här är den på importören Clydesdales hemsida och här är en länk till whiskybase. Utgåvan är på 4968 flaskor. All ingående whisky lades på fat 2017 och whiskyn är sju år gammal. Efter sex år på bourbonfat spenderade whiskyn arton månader på mezcalfat. Spoiler alert: resultatet är skitgott.
Doft: efter en orökig sextonåring på sherryfat (jag provade denna efter Glenfarclas 105 16YO) känns detta brutalt rökigt och härligt ungt. Det är en askig, höig rökighet: bränt gräs, briketter i en snart utbränd grill, med kanske en skvätt asiatisk fisksås på (på ett bra sätt!). Eller om det är sardiner. Något fiskigt ligger iallafall där bland briketterna. Det finns också en sur citrusig ton; lime? Helt underbar. Tydligt ung.
Smak: suveränt. Citronzest, torvig rökighet, cigarr, den där smaknoten som heter cereal på engelska och som ju inte direkt kan sägas vara spannmål men kanske malt. Choklad en bit bak. Skitgott. Som ett giftermål mellan Talisker och Lagavulin.
Eftersmak: lägg av. Tjock, smutsig, tjärig torvighet inleder. Svartpeppar i mängder. Bränt kött. Hänger kvar hur länge som helst. Även om doften hade varit hemsk och smaken motbjudande hade denna whisky varit värd allt för denna helt underbara eftersmak.
Med vatten: lite färskare gräs, mer nyklippt; köttigare, som dyrt grillat nötkött. Lite mer dyig, eller som tång kanske. Smaken har också den blivit ”grönare”, gräsigare. Den ändras inte jättemycket med vatten. Gott, men jag föredrar faktiskt denna ovattnad.
Sammanfattning: Ardnamurchan gör det igen. Sju eller åtta år gammal whisky och även om det är tydligt att den är ung är den helt redo för flaska. Suverän rökare, definitivt köpläge. 87 poäng.
