Idag i tulpanen, en blended whisky. Men inte vilken blended som helst. All ingående whisky lades på sherryfat 1980 och buteljerades på 46% som 35 YO 2015 av den oberoende buteljeraren Creative whisky Company. Titeln på whiskyn är enkel: The Exclusive blend. Antal flaskor på utgåvan är okänt för mig. Åldersangiven och rejält gammal kvalitetsblend, alltså. Innan vi går vidare, låt oss klura på hur länge sedan 1980 är. Under OS i Lake Placid gick guld till folk som Thomas Wassberg och Ingemar Stenmark. Noice fick en hit med ”En kväll i tunnelbanan”. I USA var blev Ronald Reagan president efter Jimmy Carter, och svenskarna folkomröstade om kärnkraft. Sällskapsresan hade premiär, och spelet Pac-Man lanserades. En helt annan värld. OK, har ni hängt med i tidskapseln? Då tar vi och ser efter vad vi har i glaset.
Doft: möbelpolish och flygplanslim (modellim, alltså). Fernissa, eller snarare träolja, sådan man använder för att olja trall. Damm – som doften av ett dammigt rum. Nedtonade, mörka frukter: russin, aprikos, också en del mango. Lakrits, eller som jag tänker mig att äkta laktritsrot doftar. Tonen av gammal grain är tydlig, och underbar; doften domineras dock av den där kraftiga träoljan. Det är en vital, mycket kraftig doft.
Skitgott!
Smak: inleds ”grainigt”, en ren sötma med lakrits; övergår i farinsocker; så kickar de torkade frukterna in, och träoljetonerna är även här tydliga. Frukterna är en komplex bomb – russin, aprikos, dadlar, fikon – men smaken domineras av enorma mängder av den där träoljetonen. Aj löv it.
Eftersmak: inleds matoljigt och mycket försiktigt pepprigt; en aning av torv (men inte rök); uttorkad rest av Coca-cola i glas. I relation till den maffiga och pigga doften och den lika kraftiga smaken är eftersmaken något av en besvikelse – här hade jag helt klart väntat mig mer komplexitet av en så gammal whisky. Minst 50% grain i denna, tror jag.
Med vatten, då? Träoljan backar i doften, en rad juliga kryddor har vaknat till liv, och lakritsroten blir mer till sötlakrits; smaken är även den försiktig, men har nu kraftigare frukter och en aning av lite murrig torvighet i botten; eftersmaken är den enda del av denna whisky som blev väldigt uppenbart bättre, med en härligt bränd ton, med julkryddor och små stänk av vaniljglass (jag tänker stracciatella men hur länge sedan var det jag smakade den glasstypen, egentligen)? Kakao hittar jag nu också i en klart pigg eftersmak.
Sammanfattning: tjenare italienare, det här var en bra whisky! Ovattnad älskade jag den där kraftiga tonen av träolja, med vatten blev eftersmaken helt underbar. Whisky i den här åldern kan ofta få trötta toner av gammal ek, en beska som påminner om svart te som dragit för länge och som får kindväggarna att ungefär kollapsa in mot tungan. Här finns inget sådant. Gammal ålderbestämd blended is da shit. När jag googlar denna whisky hittar jag den tillgänglig för €140 utomlands. För den pengen är detta en no-brainer. Riktigt härlig virre!
*
Jag fick smaka på denna skönhet genom ett samplebyte med Jonas S. Tack för det, Jonas!
