Scapa är känt som det andra destilleriet på Orkney. För tio år sedan drog Chivas Brothers tillbaka den gamla Scapa 16 YO. Det hade historiska skäl; 1994–1996 låg Scapa i malpåse. Därefter var destilleriet bara igång under några månader om året, med personal från närliggande Highland Park som skötte destilleringen, ända fram till 2004. 2005 köpte Chivas Brothers (Pernod Ricard).
De halvnya ägarna har nu valt att börja lansera Scapa som ett varumärke inom singelmaltsegmentet. Jag var mycket förtjust i deras 21 YO som släpptes nyligen. Även den gamla sextonåringen är nu tillbaka, även den i samma nya lite mer exklusiva design och på den lite satsigare alkoholhalten 48%. Scapa 16 YO släpptes för någon månad sedan på Systembolaget. Den är dyr som satan, det måste sägas: 1390 kronor.
Jag provade denna ihop med Jameson single pot still som mycket snart släpps, och har valt att inte ta bort referenserna som jämför de två – återkommer inom kort med en bloggpost om Jameson!
Snyggt som satan ju.
Doft: trots två procent alkohol mer än Jameson, avsevärt mildare, mjukare, försiktigare. Ett kilo winegum av alla färger. Ganska ”murrig”, är det begripligt? Alltså: många dofter som är liksom ihopblandade. En svag, något smutsig ton långt bak. Ugnsbakade äpplen, eller varmt äppelmos. När jag jämför med den avsevärt billigare Jameson föredrar jag faktiskt Jameson.
Smak: fin. Ljusare frukter här, inte alls samma dominans av winegum. Mycket päron, en del osötad äppeljuice också. Citron, kiwi. En bit bak ligger kryddor jag inte hittar namnen på.
Eftersmak: maltig inledning. Toner av svart te (Earl Grey) följer, lite sötlakrits eller anis också.
Med vatten: vatten gör whiskyn gott, till och med mycket gott: massor av päron kommer fram, och vingummina har blivit tutti frutti-godis. Bättre så, tycker jag. Smaken ändras inte lika mycket, frukterna backar lite till förmån för en något obalanserad kryddton en bit bak. Eftersmaken har definitivt anis nu, lite mer kryddor även här.
Sammanfattning: alltså… Denna är ganska glömbar, i min bok. Det är rätt så mitten av vägen, och varken fint fruktig eller kraftig. Jag kommer inte riktigt åt den här whiskyn. Den är helt okej, men inget jag skulle återvända till. Säg typ 79 poäng? Det är inget fel på den här whiskyn, men inget som liksom ”poppar”, som de säger på engelska. När samma ägare har en Glenburgie som är ett år yngre på 40% och 921 kronor billigare är det lite svårt att se varför man skulle välja att slanta så mycket pengar på Scapa 16 YO.
*
Den här bloggposten bygger på ett sample jag har erhållit gratis.
