High Coast har släppt en whisky. Den är åtta år gammal och all ingående whisky är rökig. Den är i stor utsträckning (70%) lagrad på nyek av quercus mongolica, med ett par first-fill bourbonfat med i mixen. Det är inga slutlagringar eller dubbellagringar här utan whiskyn har fått ligga still i sina fat hela tiden. Bra så. Whiskyn heter Mongolica Peated, kostar 800 spänn (minus en) och finns att köpa på bolaget i detta nu. All information du kan tänka dig finns på High Coasts hemsida, som ger dig mycket mer än whiskybase, där någon slarver lagt in att whiskyn skulle ha en exakt vintage. Icke då, bourbonfaten fylldes minsann 2015 och mongolicafaten 2016.
2488 flaskor på 48,9% blev det. Nu har jag ju redan avslöjat mig med valet av rubrik på denna bloggpost men såhär tyckte iallafall jag:
Doft: ja tack. Många gånger om ja tack. En distinkt men ändå nedtonad rökighet som känns som grillkol, eller koldamm, och saltlakrits. Sedan är det så fina frukter och liksom fragrant? Finns det ordet? utan att vara parfymigt. Aprikos; solvarm mahogny; minst lika varm tallskog, sådär när en känner hur luften är tung av kåda; någon citronig/apelsinig touch; och, i brist på annat, rökig kolasås. Jag älskar den här doften. Ingen människa skulle gissa rätt på denna whiskys ålder blint.
Smak: en mjuk, smörig, lite oljigt fet munkänsla. Frukter inleder, mycket på aprikosen även här, och apelsin. Efter ett tag kommer rejäla röksjok. Sådana där exotiska dyra träslag som doftar så gott och vars namn jag aldrig kan komma ihåg. Kanel? Kommer inte åt de fina kryddorna men gott är det.
Eftersmak: koldammet igen, eller om det är som doften av tjärpapp mer faktiskt; sötlakrits. Kanske någon svag lite ettrig och liksom elakare ton här i eftersmaken. Normalt skulle jag säga att detta visar whiskyns relativa ungdom, men här gillar jag det, att det liksom bryter av lite. Mest är det rejält med rök i eftersmaken, kanske också cigarr/tobak. Mycket gott.
Med vatten: hallo everybody, we have a swimmer! Mer rök, en hel del fernissa, mer av de där dyra träslagen. Det doftar inte bläck, men om någon öppnat en stor printer och dragit ut bläckpatronen/kasetten och skakat den finns något sådant här. Underbart. Smaken har vuxit, blivit mindre liksom stabbig: det är något rökigare, men också mer kola och en blandning av grapefrukt och rabarber tittar fram. Eftersmaken är rejält rökig och har nästan fått toner av asfalt i rökigheten nu.
Sammanfattning: något av det bästa jag har smakat från High Coast. En helgjuten whisky, väl sammansatt, välbalanserad, ändå blir den med lite vatten härligt brötig. Tydligen är quercus mongolica min grej för denna whisky är mycket tydligt annorlunda i tonerna, samtidigt som det är på sätt som funkar perfekt. Verkligen jättegott. Jag är chockad över att landa så högt men here goes: 90 poäng.
*
Denna bloggpost bygger på ett sample jag erhållit gratis.
