1999 startade Roddie Eddins på bourbondestilleriet Buffalo Trace i Kentucky ett fatprojekt som är så underbart ultranördigt att man bara måste jubla åt det: The single oak project. Projektet har kallats jakten på bourbons heliga graal.
Eddins handvalde vid projektets start 96 amerikanska ekträd i området Ozarks i Missouri, med tre specifika skillnader mellan sig vad gällde träets kornighet, vilket kunde utläsas utifrån tre olika sorters tjocklekar på årsringarna. En liten film där träden diskuteras kan du titta på här. De valda träden skördades och trädens övre halva skildes från den undre halvan. Varje träd gav alltså två olika fat, antingen från trädet övre eller undre halva. Det ger 192 fat av sex olika typer: tre sorters årsringar, och övre respektive undre delen av trädet. Ekstavarna lufttorkades sedan enligt två olika specifikationer – sex respektive tolv månader. Därefter kolades faten i två olika kolningsgrader (grad 3 och 4), och faten fylldes med olika råsprit – majs- respektive ryewhisky – vid två olika alkoholstyrkor (105 och 125 proof, det vill säga 52,5 respektive 62,5%), och åldrades i två olika slags lagerhus, på trä- respektive betonggolv. Börjar du bli vimmelkantig? Jag med. Dessa sju olika variabler skulle nämligen egentligen ha krävt 1396 fat, inte 192, om alla möjliga smakkombinationer skulle ha utnyttjats! (För en lite mer detaljerad presentation, se här.)
Whiskyn åldrades sedan i åtta år – någorlunda länge för att vara bourbon – och därefter samlade man ihop feedback från konsumenter på de 192 bourbonsorter som släpptes i mindre buteljer i sexton omgångar mellan 2011 och februari 2015. Totalt fick man in över 5000 recensioner på dessa bourbons.
För fem dagar sedan redovisade Buffalo Trace resultatet av detta enorma projekt. Fat 80 vann. Det var ett ryerecept på ett fat från ett träd med mellanstora årsringar, stavar från undre halvan av eken, 12 månaders torktid, grad 4 på kolningen, 62,5% på råspriten när den lades i tunnan, och lagrad i ett lagerhus med betonggolv. Det intressanta är kanske egentligen inte vilken bourbon som vann, utan vilka enorma data Buffalo Trace nu har samlat in genom sitt experimenterande. Nu vet de oändligt mycket mer om hur smaker påverkas av alla tänkbara variabler. Jag trodde inte att det fanns många som kunde slå Roger Melander på Box destilleri på fingrarna vad gäller ultranördig experimentell whiskyforskning, men detta ambitiösa projekt slår allt jag tidigare läst om.
Här hemma står någonstans bland de många buteljerna en oöppnad Buffalo Trace. Jag ska leta upp den och rycka folien inom kort, som en hyllning till detta underbara projekt.
Det recept som användes för fat 80 kommer nu också att säljas kommersiellt. Eller, nu och nu. Den kommer inte komma ut på marknaden förrän år 2025. Först måste ju eken skördas, torkas i tolv månader, kolas enligt grad 4, fyllas med rätt recept, och sedan ligga på fat i åtta år i ett lagerhus med betonggolv. Men den som väntar på något gott…
Mer om det spännande destilleriet – som förutom Buffalo Trace också skapar en hel drös olika sorters bourbon, bland andra George T. Stagg, Eagle Rare och den galet überhajpade Pappy van Winkle – kan du lära dig här, i dokumentären Quest for the perfect bourbon.
