Tjeders whisky

Bara whisky

Springbank 25 YO The Kinship

Idag, en pissdyr Springbank på 25 år. Denna flaska buteljerades 2018 för att fira Islaydestilleriet Ardnahoes öppnande – vilket betyder att buteljeraren heter Hunter Laing. Denna whisky är en single cask från en sherry butt som efter 25 år gav 519 flaskor på en styrka av 53,7%. Så, då tar vi en djup och högtidlig inandning genom näsan, och andas långsamt ut genom munnen. Vi ska få prova tjugofemårig Springbank. Det kräver viss högtidlighet.

Doft: whoa, funky sherryfat. Här finns definitivt en del svavel: torrt gummi och tända tändstickor. Geggig torv i botten: som torv möter lera. Små rökrester, den där röken som lugnat sig och nästan försvunnit efter de många året i fatet. Blött järn. Det vrålar oväntat mycket för så gammal Springbank. I bakgrunden finns rå linolja, blött järn, koppar. Frukten är jättesvår: mango eller torkad ananas? Rostat rågbröd också. Detta är inte en doft jag egentligen imponeras av. Den är häftig, absolut, men tycker inte riktigt att den har det djup jag förväntar mig av en tjugofemåring.  

Maffig.

Smak: why, hello there! Underbar torvmetallisk inledning med oväntat tjock rökslinga. Nästan så att det järnrika är som ett stänk blod, faktiskt.  Rejält med mörka, torkade frukter simmar i den där torven och det blöta järnet. En lite fuloljig ton, tänk riktigt oljig rökt fisk möter spillolja. Ah, underbara spretiga inkonsekventa Springbank. Jag älskar denna smak, som känns mer som hemmahörande hos en Springbank i, säg, femtoårsåldern. Halleluja.

Eftersmak: inleds med omisskänlig Springbank-y-ness: torv, puff av smutsrök. Definitivt blött järn. Djup kryddighet i botten: rosépeppar, trött mynta, herbes de provence, pepparkorn som kokat länge. Torven hänger kvar länge, och minner mer om halvung Longrow än om vällagrad Springbank, faktiskt. Detta är en ”ful” whisky: det är smutsigt, torvigt, lite spretigt. Inte en sportmössa att jag hade gissat på 25 YO blint.

Med vatten: vaxigare, mindre av svaveltonerna. Fram träder en svag gödselton (jag menar det i allra bästa betydelse) ihop med möbelvax och apelsinskal. Det metalliska hänger kvar. I gommen är det superbt: mycket försiktig rök, svag torv, jod, fruktighet som är totalt omöjlig att fånga, den där blöta metallen. Den viskar nu, är mycket mer igenkännlig som en gammal Springbank. Det är samma whisky, och ändå inte alls, för den som provat gammal Springbank på 46% är detta mer igenkännligt. Sublimt och underbart. Eftersmaken är ett halleluja moment: gammrök, svag torv, blött järn (ja, jag tjatar). Kvar hänger röken perfekt inlindad i lite syrlig frukt. Himmelskt.

Sammanfattning: jag var rädd för att vattna denna, men det belönade sig. Mina förväntningar på Springbank är alltid ”through the roof”, och jag var inledningsvis inte superimponerad av denna i relation till förväntningarna. Det blir bättre med vatten och det är ÄR en skitgod whisky – säg 91 poäng – men av 25-årig Springbank förväntar jag mig typ 93, eller än mer. Online finns denna att få för sådär runt £850. Det är ett galet pris, förstås. För mig vinner den ”billigare” trettioåriga Bunnan i samma miniserie utan tvivel över denna riktigt maffiga Springbank.

*

Tack till Christer L som samplade denna.


Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2025 Tjeders whisky

Tema av Anders Norén