Det är nästintill omöjligt att recensera whiskies som en själv varit med och buteljerat. Det har alltid förundrat mig att folk liksom litar på att de personer som faktiskt själva också säljer whiskyn säger ”Den här doftar si och så, smakar si och så, unik, skitbra, 91 poäng.” Som om de skulle skriva ”Det här doftar si och så, helt okej whisky, 82 poäng.” Om det handlar om whiskies som fortfarande går att köpa menar jag att sådana smaknoter är ypperligt svåra att lita på. (Kolla bara in noterna på Master of malts hemsida…!)
Det har gjort att jag har dragit mig för att på denna blogg skriva smaknoter på någon av de fem små whiskies jag och Lars Cederbro har buteljerat. Jag har skrivit noter på dem, men valt att inte publicera dem här på bloggen. De ligger dock uppe på Dram good whiskys hemsida.
Nu har jag dock en god grund för att kunna publicera smaknoter på vår sextonåriga Mortlach. Det handlar om en whisky som mottagits mycket väl av de som har provat den, konsekvent. Det är en 16 YO Mortlach single cask, lagd på fat 1998 och buteljerad 2015, på 48,8%. Länk till whiskybase har du här.
Jag utsattes för den i form av ett blindprov. Och noter vid blindprovning är som ni säkert vet alltid att föredra, vad gäller objektivitet i beskrivningen av vad man upplever. Min första tanke när jag nosade på den var faktiskt ”Det här är min och Lars Mortlach”. Som så ofta annars släppte jag den tanken och fortsatte provningen med glatt humör.
Provningen genomfördes i form av en tråd på Facebook. Det gör att det är skrivet liksom ”stötvis”.
Så, här är mina noter när jag blint provade Mortlach 16 YO, Dram good whisky No. 2:
Doft: Över 46 kanske under 50%, bourbonlagrat. Sådan där ren vanilj som från first-fillfat, liksom vaniljstång. Rejäl sötma, men mycket frukter också: typ som sötad citron. Nästan sockerlag! Lite ananas och mango (omogna, liksom ”gröna”). Svarta vinegum, de som ska föreställa svartvinbär men som mest doftar just svarta vinegum…! Det finns en örtig, ”ekig” botten i doften som antyder viss ålder. Jag tror detta är över 15 YO.
Smak: anländer väldigt sött men också ”grönt”, som sockervadd med gröna vinegum nu, omogen banan. Kommer så viss ekig pepprighet, fast det är mer kryddighet. Andra sippen i munnen: ekbeskan i botten mycket tydligare nu, den är lite bråkigare nu, som fatstark Aultmore. Kan absolut vara grain, i så fall +20 år (detta sades i relation till mina medprövare, där flera var inne på att detta kanske var en grainwhisky). Om det är något lättare maltdestillat ligger vi i krokarna 18–21 typ år. Inte något överaktivt fat utan här har man väntat med tålamod. Skitgott, väldigt naket och liksom ”naturliga” smaker. Ingen finish här inte!
(Apropå att många i tråden var inne på att det vi provade var gammal grainwhisky skrev jag följande: Någon som tycker det är liksom ”för karaktärsfullt” för grain? Gammal grain kan vara skitgott, men smakar ju väldigt mycket fat. Det finns något här som är mer i krokarna Aultmore/Old Pulteney. Jag har en riktigt gammal Adelphi Highland Park på bourbonfat som är släkting till whiskyn i glaset. Hm…)
Eftersmak: igen på det gröna (utan att vara direkt gräsigt), jag har helt fastnat på vinegumsspåret här med just gröna vinegum; fläder en masse här, som flera varit inne på; mer försiktig vanilj. Mycket fin.
Med vatten: Doft med vatten är fascinerande: surdegstoner, kalkigt, astorrt vitt vin, och något jag vill kalla ”Trocadero möter bensinångor”. Sedan kommer apelsintoner. Verkligen en helt annan doft, bråkigare men också underbar. Smak med vatten: oh yes my friend. Ljuvare, ljus melon möter citron möter en liten klick honung. Och fortfarande den där kryddiga nästan mullrande ”botten” av smaken. Ljusa/vita frukter sådär lite i allmänhet. Vattnad eftersmak är ettrigare än utan vatten, rejält kryddigare.
Äh va fan, eftersom alla andra säger grain och mycket ålder säger jag Aultmore istället: rerererefill bourbonfat, runt 52%, säg 17 år gammal. Detta är definitivt en IB, jag chansar på någon med mindre renommé, typ whiskybroker. (Kommentar i efterhand: jag finner det fruktansvärt roligt att jag säger att det är en IB från någon med mindre renommé…!) Jag tänker, poängmässigt, att vi är i de övre 80s. Typ 86? Mycket bra whisky, detta.
Kommentar i efterhand: jag är mycket nöjd med att ha hållit fast vid malt när så många andra tänkte grain. Och jag konstaterar, som så många andra redan gjort, att detta är en riktigt bra whisky. När jag inte provat den blint har jag haft den högre, poängmässigt: inte upp på 90, men snarare en 88, 89. Detta är utan tvivel den bästa whisky jag och Lars buteljerat.
*
Med tack till Lars som körde denna blint med Svenska whiskyakademien.
Peter Lundvall 18 september 2018
Ja, den är bra. Dessutom en bra Mortlach.
Så det smärtar mig enormt att jag tyckte den var sötare än jag mindes, och tror att jag också landade i en grain, eller om det var en välgjord Blended med grain. Kommer nu inte ihåg vad det slutligen sas från mig
Jag minns dock väl skuffelsen och nesan när jag såg vad det var. ??