Jag börjar känna mig som Alice i Underlandet. Eller, läget är värre: som Neo i Matrix, när Morpheus säger att Neo antagligen känner sig som Alice i Underlandet.
Det här med att skriva en ordbok om whisky leder nämligen sökandet djupt, djupt ner i kaninhålet. Givetvis måste uppslagsordet kornsorter finnas med. Jag menar, vilken ordbok om whisky vore värd sitt salt utan något om sorter som Golden Promise, Maris Otter, Optic och Concerto? Och givetvis måste något ingå om hur kornsorterna har ändrats över tid i whiskybranschen, och några ord om vilka sorters som används idag. Ja, och var det det där med tvåradigt, fyrradigt och sexradigt korn, då. Det behöver väl om inte annat nämnas. Det där kan väl bli typ en halv sida text, eller så.
Jag hittar en bra bloggpost som tangerar ämnet. Den har hämtat ett intressant diagram om kornsorter och deras ”yield” i termer av färdig sprit över tid från ett kapitel i en bok från 2003. Jag har den boken uppkopierad hemma, så jag läser det kapitlet. Samtidigt, den boken har kommit i en ny upplaga 2014, så det uppdaterade kapitlet måste jag ju förstås också läsa. Så det gör jag. (Eller, i sanningens namn: jag håller på och läser det kapitlet, och har bara kommit en tjugo sidor in i det.)
Under läsningen av de omfångsrika kapitlen lär jag mig också saker som hur nya kornsorter arbetas fram; hur många av dem som aldrig godkänns; hur processen ser ut för de som arbetar fram nya kornsorter. Och jag lär mig att termen maltspecifikation så som destillerier använder den när de beställer malt från mälterier är mycket bredare än bara ppm, det som vi whiskyentusiaster brukar avse när vi använder termen maltspecifikation. Häpp, måste uppdatera uppslagsordet maltspecifikation!
Jag lär mig också om en organisation jag inte kände till. Den heter MAGB, The Maltsters’ Association of Great Britain. De måste ju också vara ett uppslagsord, tänker jag. Och när grundades de, då? Och hur många mälterier levererar egentligen malt till whiskyindustrin? Jag hittar ett par artiklar om MAGB:s historia, en karta över mälterier i Storbritannien från 2012, och inser att uppslagsordet mälteri måste utvecklas från det lilla korta jag redan skrivit om det. Jag läser vidare om MAGB, och blir jätteglad när jag ser att det finns en bok som heter The British malting industry since 1830. Den måste jag ju bara få tag på!
Så ploppar en referens till de olika typerna av torv som kan utvinnas i olika delar av Skottland fram i texten. Där ska tydligen finnas någon diskussion om hur torven påverkar smakerna på den färdiga whiskyn. Jag hoppar från ”kornsorter” nedåt i jättedokumentet och gör en notering vid uppslagsordet ”torv” om att den artikeln behöver läsas. Och kommer på att jag spelade in David Brooms provning på det temat på Whisky show i London i höstas, och gör en notering om att den inspelningen måste transkriberas, för han sa en del bra saker om olika sorters torv.
Men stopp. Vänta nu. Nu har jag pillat i uppslagsorden ”maltspecifikation”, ”mälteri”, ”torv” och ”kornsorter”, samt skapat ett hittills oskrivet uppslagsord för The Maltsters’ Association of Great Britain, MAGB. Men måste jag verkligen läsa en hel bok om mältningsindustrins historia i Storbritannien? Jag som bara skulle få något slags grundkoll på kornsorter? Jag som tänkte att uppslagsordet kornsorter skulle vara runt en halv sida?
Givetvis finns det inget val. Det är bara att gräva vidare – allt djupare ner i kaninhålet. Ju mer jag läser, desto mer behöver jag läsa. I böcker och artiklar och en och annan nätpublicerad djuplodande artikel formligen kastar sig nya termer ut från sidorna och kräver inklusion i ordboken. Jag läser om trippeldestillering och kolonndestillering och finner att termer som strong feints, feints still, beer still och high wines används i de sammanhangen. Jag som trodde jag kunde i alla fall grunderna av hur det där med hur destillering går till…!? Jaha – fyra nya termer som måste begripas, fyra nya uppslagsord som måste in i boken. Jag måste tydligen fördjupa mina rätt dassiga kunskaper i trippel- och kolonndestillering. Dags att leta referenser…
Och dessutom: vad skulle de där termerna heta på svenska – jag vill ju i så stor utsträckning som möjligt använda svenska termer? Om feints är eftersprit kan strong feints knappast bli stark eftersprit, ju. Och feints still? Jag menar, inte kan man prata om en efterspritspanna? (Och apropå svenska termer, måste jag inte försöka hitta en svensk term för ”yield”? Och hur ska jag på svenska fånga engelskans ”maturation”, som är en process på ett helt annat sätt än ”lagring”? Och low gravity worts och cloudy worts, vad blir de på svenska egentligen?)
Det slutar inte där. Det var ju det där med destillerierna också. Jag hade ju tänkt att ”bara” inkludera alla destillerier som är igång nu, och alla som stängts sedan 1960. Det är inte så farligt, så länge man på något sätt lyckas begränsa sig kring de många hundra craftdestillerier som växer fram som svampar i jorden i USA. Men så läser jag om de där gamla Campbeltowndestillerierna kring sekelskiftet 1900 och tänker att de kanske kunde få vara med på ett hörn, ändå? Eller? Och Ferintosh, jag menar Ferintosh är ju en no-brainer, de(t) destilleriet/destillerierna måste ju vara med, eller hur? Jag menar, det första destilleriet vars whisky blev ett varumärke, redan på 1700-talet, hur skulle jag kunna skippa det? Och destilerier som inte blev av, då? Hur många av de ska in i boken? De svenska måste ju in, i alla fall? Och var läser jag något som är någorlunda insatt om de projekten utan att trampa ordentligt i klaveret? Förresten, vad är egentligen ett destilleri – utgörs det av pannorna, eller av platsen, eller är det en kombination av båda?
Det är roligt i princip hela tiden. Men nog är det lite som i Matrix. Världen som jag nyss kände till den ser annorlunda ut nu. Jag har svalt det röda pillret. Det finns ingen återvändo.
Torkel 10 februari 2017
Phuuu! Mycket bra skrivet! Jag tar det blå pillret och köper din ordbok.