Hvenus: ryewhisky från Spirit of Hven

Henric Molin på Spirit of Hven är en whiskykreatör och experimenterare av rang. Man vet aldrig vad för skojiga experiment som plötsligt kan komma därifrån. Nu har han dragit till med en ryewhisky i stor upplaga till ett riktigt bra pris på 395 kronor. Upplagan är på totalt 10346 flaskor, varav 8000 gick till Systembolaget. Där släpptes den fredagen den 7 december.

Alla flaskor är indivuellt numrerade och har batchnummer. Denna den första batchen heter 66R297, om jag förstått saken rätt. Whiskyn är buteljerad på behagliga 45,6%.

Vidare nördfakta för den som så önskar: Hvenus är ihopblandad av 42 fat av amerikansk ek, med all sannolikhet kolade. Fyra olika recept har ingått i kreationen av whiskyn. För batch 1 gäller att den färdigblandade whiskyn har hela 78,6% råg, 11,9% vete, 4,8% majs och 4,8% korn. Matematikern i mig undrar genast om rågwhiskyn gjordes på 100% mältat råg varav 33 fat av den sedan blandats med två fat ren maltwhisky, två fat majswhisky fem fat vetewhisky. I så fall stämmer det med procentsatserna, nämligen. Å andra sidan, är det verkligen jätteviktigt att veta? Nä.

Den ingående whiskyn är mellan tre och sex år gammal. Mer information från Spirit of Hven hittar du här. Jag finner det särskilt intressant att texten inleds med ”Begränsade batcher om 42 fat […]” och, lite längre ned, ”Varje batch består av […]” Det verkar alltså som att fler batcher är tänkta att produceras – att detta ska bli en standardbuteljering från destilleriet. Alla svenska whiskyentusiaster att gratulera, som ni snart ska få se på smaknoterna.

Doft: åh, kaxigheten hos mältat råg alltså. Här är det de sedvanliga tonerna en också hittar i bourbon och som jag har lite svårt för, en lite björnklistrig/tapetklistrig ton, men det finns ju så väldigt, väldigt mycket mer här. En intensiv och spretig kryddighet som med ett tjusigt ord skulle kallas eklektisk: kanel, kryddnejlika, anis, någon ettrig variant av herbes de provence, salvia. En lite smutsig ton av rapsolja, surdegsbröd på grovt rågmjöl. Frukter och kanske ljusa bär finns bara långt bak och i bakgrunden: här lirar kryddorna förstafiolen. Därunder apelsinskal och beskan hos det vita på en grapefrukt; ljusa vindruvor också, möjligen. Detta är kaxigt, oljigt, kryddkaotiskt: väldigt hemtamt för den som provat rye tidigare, lite råare för någon som mest provat maltwhisky. Jag finner denna doft i princip magnifik.

Hvenus: gott och brutalt.

Smak: inleds återhållet med ljusa frukter – diskret äpplighet – och en del vanilj. Sedan kommer en underbar kakafoni av kryddor, de som nämnts ovan, men med ett stänk av chilihetta. Håller man whiskyn i munnen längre (alltid ett tips vid provning och avnjutning) kommer en massiv, smutsig oljighet som för de som är hemma på malt närmast hör hemma hos underbara Craigellachie. En hel del sötlakrits. Stor komplexitet, underbart kryddig. Det är som flytande hårt bakat, rejält kryddigt rågmjölsbröd i flytande form.

Eftersmak: inleds mer som en bourbon, först, med toner av smörade popcorn, en kort stund, innan sötlakrits och lätt brända kryddor i stekpanna följer. Det påminner här om kryddblandningen som helt enkelt heter brödkryddor: fantastiskt. Ett inte oävet stänk av rök kommer faktiskt här också, och ett extra syrligt Granny Smith-äpple. Den där underbara fulojliga tonen. Jag brukar ha svårt för anis i whisky, men här är det fantastiskt.

Med vatten: doften tappar den där lite klistriga tonen, vilket jag är tacksam för. Mynta har tillkommit, och laktristonen är mer som saltlakrits nu. Härligt. Smaken är syrligare till en början, med små stänk av citron i brödbaket. Jag kan ha träffat med med mängden vatten, men tycker den blev lite för platt och tam efter vattning. Eftersmaken har blivit än brutalare, vilket bara är att applådera: kryddblanding, citronolja, dyr laktrits, smutsig oljighet.

Sammanfattning: det här är en väldigt bra whisky. Spirit of Hven brukar ta ut svängarna med sina fatrecept – här är det i destillatet man har experimenterat. För blygsamma 395 kronor är detta en total no-brainer, men det hade det varit även om priset varit klart högre. För den som gillar sin whisky välbalanserad och mild gäller nog alltid att hålla rye på en armlängds avstånd, men för alla som vandrat utanför Glenlivet 12 YO är detta en whisky ni borde prova. Detta är en riktigt, riktigt härlig historia.

Ryetrenden har nu inte bara nått Europa och Skottland – den har kommit ända till Sverige. När resultatet smakar såhär kan en bara stå upp och applådera.

Jag har ju börjat dribbla med poäng på whisky, trots allt. För rye är jag dock för mycket av en novis för att kunna riktigt bedöma det jag har provat i termer av poäng. Jag nöjer mig därför med att starkt rekommendera denna whisky.

Förresten – har du försökt beställa denna, och funnit att det inte gick? Det beror inte på att den skulle vara slutsåld. Det är bara det vad gäller begränsade släpp utan undantag vid varje tillfälle monumentalt inkompetenta Systembolaget som strular. Vänta några dagar och lägg en till beställning igen.

*

Denna recension bygger på ett sample jag erhållit gratis. Och nej, jag cashar inte in en spänn på att på detta sätt hojta om att ni bör beställa en flaska. Jag tyckte bara att detta helt enkelt var riktigt bra.