Ibland, när en provar whisky blint, kan en vara ganska nära. Jag har träffat väldigt rätt ganska mycket på sista tiden. Här var jag någorlunda på planen igen, men missade rätt hårt på åldern. Jag var också långt ifrån imponerad av whiskyn, som annars brukar få betyg sådär mellan 85–89 eller så.
Doft: syrlig, nästan sur. Rejält alkoholstark, uppåt en 60% nästan. Mycket stängd på fatstyrka: dammigt rum / vind, svagt av färsk frukt (apelsin, nektarin, mörka vindruvor). Faktiskt tycker jag mig hitta gurka eller snarare gurkvatten här…! Koppar. Svag men tydlig rökighet. Vegetalt, torvigt, i botten. Spunnet socker.
Smak: OK, ja, detta är alkostarkt; 58–60% tror jag. Även här stängt: torv i botten, grovt bröd, den där minerala röken man kan få från riktigt gammal rökig whisky (men detta är inte riktigt gammalt). Svår att bena ut på fatstyrka, alkoholen är aggressiv mot gommen, så sannolikt typ en tio år eller lite yngre.
Eftersmak: tydlig rök i inledningen, smält smör med små inslag av brynt smör / kolatoner; följer så tydligare rök, citron eller typ grillad citron. Alkoholen är ganska handspritig här. Rökigheten är ingenstans hejdundrande; jag tror inte vi är på Islay, eller så landar vi där med en rejäl skvätt vatten. Let’s see:
Med vatten (rejäl skvätt): fortfarande stängt, märkligt. Ljusa färska russin har tillkommit, inte mycket mer. I gommen är det väldigt mycket mer njutbart nu, men nästan lika ”svår” som tidigare i termer av noter. Du har lite rök, konserverad frukt utan sockerlagen, citron. Smält smör, havsstrand. Visst är det många många gånger bättre nu med vatten. Eftersmaken har fått lite asfalt i röken, en tydligare oljighet, grapefrukt. Otroligt svårbeskrivbar whisky, detta: en ganska ung, väldigt alkoholstark rökare som inte har så mycket mer än just det. Den blev väldigt mycket bättre med vatten, men svår att bena ut.
Sammanfattning: tja… Det är ungt, det är inte komplext, det är lite gyttrigt. Jag tror detta är just under tio år, omkring 59–60%. Rökig malt, men en bit ifrån Islays kraftiga och liksom haviga rök. Någon rökare från det skotska fastlandet, kanske? Fat dominerad av (refill) sherry. Jag hittar inget här som särskiljer denna whisky, som gör den till något mer än bara en i raden av rökiga lite för unga whiskies på steroider (läs alltför hög alkoholhalt). 80 poäng, kanske?
Detta var alltså som du som läser redan vet Highland Park Odin, en begränsad buteljering på 17000 flaskor som buteljerades 2015. Den är bra mycket äldre än jag trodde, 16 YO, och den är buteljerad på 55,8%. Den tillhör genren ”destilleriet ger väldigt tydligt ut denna serie för att kunderna ska samla på dem”, ett beteende som ofta irriterar mig något. Alltså, lådan, träställningen, hela den grejen. Så, är jag lite, lite skadeglad att jag var föga imponerad vid denna blindprovning? Jo, ja, faktiskt.
*
Tack till Roy Å som hade med denna i sin blinda kalender 2015.
